Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför mår samiska ungdomar dåligt?

/

Annons

Vissa samtal håller sig kvar. För att de har betytt något. Eller väckt något. Orden, som egentligen för länge sedan tystnat, har blivit en ljudslinga inne i ens eget huvud och kan återhöras gång på gång. 

Ett sådant samtal är den där konversationen jag hade med en lärare för några år sedan.

Vi möttes i ett jobbsammanhang. Jag var reporter då. Läraren visste att jag var same och dryftade en fundering hon burit på under en längre tid. Hon jobbade inom svenska Sápmis område och frågade varför samiska ungdomar hade sådan tyngd inom sig. Varför bar de på sådant svårmod. Och jag blev utan orden, för vad svarar man? Jag kände igen hennes upplevelse, men ingen hade någonsin satt ord på det tidigare i min värld. Då var samisk psykisk hälsa en icke- fråga. 

Hon fortsatte:

– Har det med det historiska förtrycket att göra? Har ångesten gått i arv?

Ja, har det?

Jag har funderat ofta på hennes fråga – som blev helt obesvarad av mig då.

Har det?

Och det finns inte något tydligt svar på den frågan idag heller – även om jag har en stark känsla av att det faktiskt är precis så. Att de historiska övergreppen som skett mot den samiska befolkningen inte bara drabbat dem som upplevt det där och då, utan också indirekt drabbar efterkommande generationer genom ärvda trauman. Att det är därför en lärare upplevt att samiska ungdomar bär större känslomässigt negativt bagage inom sig än deras svenska kamrater.

I dagarna blev Sametingets projektledare Petter Stoor med sin rapport om samiska befolkningen i Sveriges hälsa. Där påtalas flera kunskapsbrister kring samernas hälsa i Sverige. Till exempel: Det finns nästan inga dokumenterade kunskaper om samernas hälsa kopplat till historiska trauman och dess psykosociala hälsoeffekter.

Jag tycker att det finns all anledning att titta närmare på det. För i Petter Stoors rapport framkommer det alarmerande saker. Som att var tredje ung samisk renskötare har allvarligt övervägt eller haft planer på att ta sitt liv. Att mer än varannan ung samisk kvinna har någon gång haft självmordstankar. Lägg därtill att många unga renskötare lider av ångest. Det finns signaler på att samernas psykiska hälsa är sämre än resten av landets.

I vissa samebyar har samers psykosociala hälsa blivit verkliga trauman i form av självmord. Det är en av anledningarna till att intresseorganisationer inom Sápmi drivit på för att frågan om urbefolkningens hälsa ska komma upp på agendan. Nu finns det en rapport. Den måste väcka upp mer intresse i frågan för att förbättra kunskapen om samers hälsa. Det måste också leda till att en samisk sanningskommission om hur Sverige har behandlat sitt urfolk blir verklighet och det snarast.

Och om några år kanske läraren kan få ett svar på sin fråga – varför upplevde hon att samiska ungdomar bar en tyngd inom sig? 

Lina Norberg Juuso

lina.norbergjuuso@mittmedia.se

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons