Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Organisera för jämlika arbetsvillkor och arbetsmiljöer

Annons

Trots omfattande kunskap om vad som bidrar till hälsa och välbefinnande i arbetslivet ökar ojämlikheten mellan olika grupper och arbetsmiljöer på just dessa områden. De växande klyftorna mellan olika grupper av anställda och på olika delar av arbetsmarknaden när det gäller sjukfrånvaro och arbetsrelaterad ohälsa tyder på förändringar i samhälls- och arbetslivet som förstärker de strukturella skillnaderna mellan olika typer av arbetsmiljöer. Det är därför viktigt att lyfta fram hur organiseringen av arbetslivet kan utjämna skillnaderna. Den 3 december möts forskare och myndigheter under ett seminarium vid Mittuniversitetet i Östersund för att uppmärksamma detta, inte minst med avseende på villkoren i de verksamheter där många kvinnor arbetar.

Sedan arbetsmiljöområdets uppkomst har biologiska, medicinska, ergonomiska och psykologiska förklaringar om exempelvis belastning, välbefinnande och stress tagit stor plats. Det behövs mer arbetsmiljöforskning med kritiska perspektiv på hur samhällsomvandlingar relaterar till arbetets organisering för att lyfta fram till exempel hur ojämlika villkor i arbetslivet hänger samman med skillnader mellan kvinnors och mäns villkor.

Trots att Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna arbetar fortfarande kvinnor och män inom olika sektorer, yrken och positioner. Det återspeglas också i skillnader i arbetsmiljö och arbetsrelaterad ohälsa. Samtidigt som det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns villkor vet vi att ojämlikheten i arbetslivet även handlar om diskriminerande strukturer som, inte minst, tar sig uttryck i klassklyftor och rasism.

Vi ser dock en positiv utveckling med ett ökat fokus på strukturella faktorer inom forskning och regleringar av arbetsmiljö, som till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Samtidigt sker en stark fokusering på individen i arbetslivet som bland annat uttrycks i ett ökat användande av hälsa som styrande faktor vid rekrytering. Som en konsekvens anstränger sig individer för att leva upp till normen av en hälsosam livsstil för att bli anställningsbara. Den utvecklingen går på tvärs med Arbetsmiljölagen, och Arbetsmiljöverkets nämnda föreskrift som betonar att organiseringen av arbetet ska anpassas till den anställdes förutsättningar. Parallellt med detta vinner organiseringsprinciper som utgår från att se anställda som utbytbara maskiner mark i nya branscher. När kvalitet i verksamheter likställs med en ökad standardisering som främst främjar mätbarhet, är risken stor att utvecklingen i arbetslivet går bakåt snarare än framåt mot friska och socialt hållbara arbetsplatser.

I ett arbetsliv där vi förutsätts jobba allt längre är en organisering för jämlika arbetsvillkor och arbetsmiljöer en avgörande förutsättning. Vi behöver svar på hur verksamheter kan organiseras för ett jämlikt arbetsliv. Visioner om jämlikhet behöver förvandlas till en jämlik organisering som stoppar utslagning från arbetsmarknaden. När sätts personalen i fokus och när får jämställdhetsarbete och antirasistiskt arbete ett egenvärde, utan att behöva motiveras med argument om ökade kortsiktiga tillväxtmål eller besparingar?

Ingegärd Pettersson

Särskilt sakkunnig i jämställdhet

Angelika Sjöstedt Landén

Lektor i genusvetenskap, Mittuniversitetet

Gunilla Olofsdotter

Docent i sociologi, Mittuniversitetet

Malin Bolin

Lektor i sociologi, Mittuniversitetet

Stig Vinberg

Professor i hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Katarina Giritli-Nygren

Docent i sociologi, Mittuniversitetet

Paula Mulinari

Lektor i socialt arbete, Malmö högskola

Lena Abrahamsson

Professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Jan Johansson

Professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Annette Thörnquist

Docent i historia, Uppsala

Maria Warne

Doktor i hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Sara Nyhlén

Lektor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

Kristina Zampoukos

Lektor i kulturgeografi, Mittuniversitetet

Alejandro Gonzalez

Fil.Dr. i ekonomisk historia, Uppsala.

Eira Andersson

Bitr. lektor i Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel