Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Profilen: Giffen talar ut

Han är stor. Han är blå. Han är Giffarnas nya maskot. Läs ST:s exklusiva intervju med Giffen.

Hur gammal är du egentligen...

– Jag vet att det kan låta konstigt, men det är faktiskt lite oklart. Jag skulle tippa på 1029 år, fast det kan skilja på något år hit eller dit.

Så var har du hållit hus de senaste 100 åren...

– Jag har haft en lugn period i mitt liv, det blev så trångbott i och kring Sundsvall med alla människor så jag flyttade lite längre in i Medelpad för många, många år sedan. Men tro det eller ej, jag har inte missat en enda hemmamatch med GIF. Jag har följt laget från mitt speciella ställe uppe på Norra berget.

Fast i premiären mot Brage dök du plötsligt upp på plats...

– Ja, i och med att de byggde om arenan för några år sedan fick jag svårt att se hela planen och det var irriterande, så efter några års betänketid kände jag mig motiverad att möta civilisationen igen. Men jag återvänder bara när Giffarna spelar. Annars rör jag mig över hela Medelpad och gärna längs stråket utmed Selångersån.

Det finns en sägen som påstår att du var med och spelade världens första fotbollsmatch, vad minns du av den...

– Det var den tuffa kampen mot min polare Starkotter, som jag har vuxit upp med i skogen. Vi spelade man mot man och över skogar och sjöar. Jag vann till slut med 21. Men det jag minns allra bäst var att matchen var fylld av avbrott. Både jag och Starkotter, som är ganska stora, hade sådan kraft i tillslagen att bollarna gick sönder hela tiden.

– Det var så halvtid kom till, vi fick ta en paus och laga bollarna som vi gjorde av tvinnade björkkvistar.

Har du sysslat med någon annan idrott...

– Nej.

Med tanke på din ålder är du rätt lätt i steget...

– Bor man i skog och mark, lever på växter, bär och fisk så håller man sig alert. Dessutom har mitt intresse för fotboll gjort att jag har behållit mitt barnasinne. Det är inget som helst fel på min vitalitet.

Lirar du fortfarande...

– Ja, fast själv. Sedan Starkotter flyttade har jag ingen jämlik att spela med.

Hur klarar du värmen under högsommaren...

– Helst vill jag ligga i en sjö någonstans i mellersta Medelpad och bara svalka mig. Du vet, att jag älskar att bada. Jag badar 365 dagar om året. Men vad gör man inte för fotbollen.

Vad gör du under vinterhalvåret...

– Fiskar. Men det är inte tal om att pimpla, isen håller inte för mig.

Vad är det som är så speciellt med Medelpad, Sundsvall och GIF...

– Jag brinner för landskapet, stan och laget. Jag har ju sett Sundsvall från att det bodde en enda människa i trakten till att antalet var uppe i 194. Då kände jag att det blev för trångt, så jag rörde mig längre in i landet. Men jag har följt utvecklingen på håll och jag brukar smyga efter Selångersån när stan sover.

Känner du Benny The Bull från Chicago...

– Nej, jag har bara hört talas om honom ryktesvägen, att han var här och stöttade Sundsvall Dragons. Men han gillar basket och är en maskot som besöker hallar och det gör inte jag. Jag vistas inte gärna inomhus.

Har du någon favoritspelare...

– Ja, två stycken. Emil Forsberg för att han påminner mycket om mig själv i spelstilen, han är snabb och irrationell och gillar att ta avslut. Och har man en sådan spelstil är det viktigt att ha någon som håller tätt bakåt, så därför har jag fallit för Tommy Naurin i målet, som kom hit inför den här säsongen.

Hur ser en matchdag ut för dig...

– Kliver upp 06.00. Kokar kaffe på björkved samtidigt som jag blickar ut över landskapet. Därefter tar jag ett morgondopp och sedan är det vanliga proceduren. Kolla att allt står rätt till i skogen, konversera lite med djuren och fylla på bärskåpet.

– Sedan tar jag mig till arenan i tid och gör vad jag kan för att skapa en trevlig atmosfär. På kvällen, någon timme efter matchen, tänder jag en brasa som ska brinna under hela natten. Jag sover alltid under bar himmel.

Känner du till Facebookgruppen "Vi som älskar Giffen"...

– Ska jag vara ärlig vet jag inte riktigt vad Facebook är, men jag har förstått att det finns en grupp med människor som gillar mig och det är förstås roligt. Jag älskar dom också. På en vecka hade antalet personer vuxit till 178 personer har jag hört ...