Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Prosa med krokben

Björn Gustavsson: Världen i skärvor
Alba.nu förlag

Fyra års egna notiser från Dala-Demokratens kultursida har Björn Gustavsson, även medarbetare på ST:s kultursida, samlat till den tjocka klippboken ”Världen i skärvor”.

På den så kallade hyllan i DD skriver flera skribenter anonymt i vi-form. Dagsaktuella och tidlösa ämnen avhandlas; där finns filmtips, skämtsamt överdrivna hyllningar och sarkastiska sågningar.

Det kan vara underhållande, särskilt när man inte säkert vet om det är allvar eller skoj, men i bokform är texterna omöjliga. Med en enda skribent och hans särintressen blir det enahanda och tonen är tröttande. Varför till exempel ägna tre olika hyllor åt att en kobesättning dödats, för att djuren saknade EU:s gula nummerbrickor? Där gick en upprörande nyhet över i gnäll.

Trettiofem bitar ägnas klimathotet, ett ämne som faktiskt kräver fördjupning och inte gagnas av småsparkar. Ytterligare 16 sura hyllor ägnas Classic Car Week, cruisingen som påskyndar jordens undergång i Rättvik. Å, dessa smaragdgröna amerikanare, sakta gungande! Ju mer han dissar, desto mer går jag i försvar. Likadant fungerar det med författarens klagomål på poliskåren. Det finns poliser som gör nytta, tack till er!

Gustavsson förlöjligar polisers försök att stoppa grooming (män som söker sexkontakter bland barn) och frågar sig om en man som tilltalar en skolflicka på stan nu riskerar att hamna i fängelse.

När Kungliga biblioteket polisanmälts för barnpornografi, talar Gustavsson om moralpanik, häxjakt, bokbål och censursamhälle. Det finns en bakgrund även här. Kvinnan han namnger talar för Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, och förtjänar inte vårt hån.

Själv ojar han sig över att en namngiven kvinna vill sälja sexleksaker på apoteket. Han tänker sig ett steg 2 med poseringar och steg 3, bordeller. Kul? Inte.

Det är något särskilt med Björn Gustavsson och kvinnor som han inte är medveten om men exponerar. Mäns böcker och filmer gör honom euforisk, yr av glädje, fascinerad. Yrkeskvinnor kallas fruar, som invektiv: Fru Ribbing, fru Adelsohn, och fru Olofsson i Fredrik Reinfeldts knä. När Nerikes Allehanda får kvinnliga chefer för kultur och nöje, och de vill minska den manliga dominansen, ser han framför sig ”en snabb färd mot förfall, präglad av inkompetens, läsarförakt och plottriga nonsenstexter”.

Det var väl inte många som tyckte att Beatrice Asks förslag om lila kuvert till misstänkta torskar var så välbetänkt. Gustavsson är i gott sällskap när han tar i och skriver att Ask torpederar och skjuter hela rättsamhället i sank. Men det finns faktiskt en bakgrund till Asks utbrott: Att männen som åker fast ofta uppger adressen till sin arbetsplats.

Poeten Björn Gustavsson (uppmärksammad här i ST 23/10 -09) har litet lagt krokben för sin karriär med den här prosaboken. Hoppas han kan hitta balansen igen.