Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rattfylleriet är ett samhällsproblem

Den närmaste veckan genomförs en rad aktiviteter över hela landet i kampen mot rattfylleri och droger i trafiken. Polisen, Vägverket och NTF samverkar i en kombinerad övervaknings- och informationsinsats mot rattfylleriet. Varje dag beräknar man att det görs 12 -13.000 fyllekörningar i vårt land och de blir inte färre Jul- och Nyårstider. Det skriver Lars Rehnström, NTF och Svante Näsström, polisen.

Annons

Rattfylleristen är ofta en person med allvarliga alkoholproblem och varje upptäckt rattfylleri har föregåtts av en stor mängd onyktra körningar. För dessa är intensifierad övervakning och ökad upptäcktsrisk effektiva motmedel.

Men informationsaktiviteter är också viktiga, inte minst för att bevara och helst fördjupa vår fördömande attityd mot rattfylleriet. För nästan alla svenskar är alkohol i samband med bilkörning socialt oacceptabelt. Men med våra förändrade och mer liberala konsumtionsmönster vad beträffar alkohol, så finns en uppenbar risk att den fördömande attityden mot rattfylleri börjar att luckras upp, särskilt bland ungdomar.

Sett i ett internationellt perspektiv bedriver Sverige ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete, men det undermineras av rattfylleriet, som innebär att en försvinnande liten andel av trafikanterna ligger bakom en oförsvarligt stor andel av dödsfallen. Rattfylleriet är en del av ett samhällssocialt problem som måste angripas på bred front. Rattfylleri inträffar ofta ett sent skede i en människas liv, där alkoholen redan förstört så mycket – jobbet, familjen, sociala förutsättningar osv. I det samhällssociala perspektivet är det därför viktigt att vi angriper problemet på flera sätt.

Regeringens förslag om ett obligatoriskt alkolåsprogram efter rattfylleribrott är ett halvt steg i rätt riktning. Ett viktigt steg framåt är också att regeringen uppdrar åt socialtjänsterna att, i samverkan med andra myndigheter, genomföra obligatorisk personutredning vid grovt rattfylleri. Det sker redan i dag, men väldigt ojämlikt över landet.

Ett steg tillbaka är att regeringen, på oklara grunder, tycks ha gett upp förslaget om att göra Sverige till ett försöksland för obligatoriska alkolås på nya bilar från och med 2012 års modell. Sverige har goda förutsättningar att bli försöksland. En hög trovärdighet i trafiksäkerhetsarbetet och en bilindustri som ligger i frontlinjen på området. Volvo är den första bilproducent i världen som utvecklat ett eget integrerat alkolås och Saab presenterade redan för ett par år sedan en första prototyp.

Alkolåset i sin nuvarande form är knappast attraktivt för en privatkonsument. Men en marknad som kräver obligatoriska alkolås sätter fart på den bilindustri som redan nu börjat utveckla olika former av ”intelligenta” alkolås. T ex ”snifflås”, sensorer, eller kameror som inte aktiveras förrän föraren är onykter. Nyktra förare kommer inte att märka att de finns.

Regeringen missar här en historisk chans att på sikt också bidra till ett minskat rattfylleri inom hela EU. Ett lyckat försök med obligatoriska alkolås påskyndar naturligtvis introduktionen av de här tekniska systemen också i andra länder.

Här är förslag på sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken.

1. Gör Sverige till försöksland för obligatoriskt alkolås i EU

Regeringen bör verka för att Sverige blir ett ”försöksland” för obligatoriskt alkolås i EU. Därigenom kan Sverige, utan hinder av konkurrenslagstiftningen, införa obligatoriskt alkolås i alla nyproducerade bilar från 2012 och i alla nya bussar från 2010.

2. Öka kontrollen av trafiknykterheten

Varje dag kör cirka 12 - 13 000 personer rattonyktra på våra vägar, bara cirka 50 fastnar i en poliskontroll. Vi anser att resurserna för kontroll av trafiknykterheten bör öka i en sådan omfattning att trafikanterna upplever risken för att ”åka fast” som så stor att de ställer bilen om de druckit.

3. Skärp påföljderna för rattfylleri

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, slår fast att ”rattfylleri är ett av de få brott där direkta preventiva effekter av lagstiftningen kunnat beläggas”. Vi anser att normalpåföljden vid grovt rattfylleri bör vara fängelse och domstolarna bör i större utsträckning använda den högre delen av straffskalan. Dessutom bör skillnaderna i rättstillämpning ses över.

4. Förbjud så kallad ”eftersupning”

Sverige bör, liksom Norge, lagstifta mot eftersupning. En sådan lag stöds av en majoritet av polismyndigheterna och åklagarkamrarna.

5. Satsa på utbildning om riskerna med alkohol

Här har regeringen redan lyssnat till förslag om riskutbildning och alkohol i den nya förarutbildningen och det är mycket positivt. Men mer behövs, t ex att alkoholfrågan blir ett inslag i skolans trafikundervisning.

6. Gör personutredning obligatorisk vid rattfylleri

Personundersökning bör vara obligatorisk vid rattfylleri, med syftet att identifiera behandlingsalternativ som antingen kan erbjudas på frivillig basis eller ingå i straffpåföljden.

7: Fånga upp rattfylleristerna tidigt och erbjud behandling

Mer än hälften av de motorfordonsförare som grips för rattfylleri har alkoholproblem. Erfarenheten visar att de är som mest mottagliga för att ta emot vård om den erbjuds i direkt anslutning till polisingripandet. I Sverige har den så kallade Skellefteåmodellen använts med stor framgång. Den innebär bland annat att rattfyllerister redan vid vägkanten får ett erbjudande om samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Skellefteåmodellen tillämpas redan från nästa år i alla kommuner i vårt län, men bör tillämpas i samtliga kommuner i landet.

Lars Rehnström

NTF Västernorrland

Svante Näsström

Polismyndigheten Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel