Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Råttorna breder ut sig i Sundsvall

År 2006 utförde Anticimex 142 råttsaneringar. I år har företaget fått rycka ut runt 400 gånger, hittills. Men miljökontoret har inte koll på läget.
Problemet är att råttorna nu finns ovan jord och det gör dem mycket besvärligare att komma åt, säger Peder Modin på Anticimex.

Annons

Råttproblemet samlade i går fastighetsägare, hotellägare, HSB, Mitt Sverige Vatten, personal från Blåbergstippen och miljökontoret på Stadshuset. En anledning till att råttorna nu även syns ovan jord är sannolikt byggnationer som stört deras gamla boplatser.

Peder Modin vill inte kalla det en råttinvasion, men sticker inte under stol med att det är mer råttor än tidigare. De saneringar som företaget genomför sker i Medelpad och södra Ångermanland, men det är i Sundsvall som råttorna är synligast.

Han anser att det är angeläget att få till stånd ett brett samarbete för att inte problemet ska växa.

De finns i princip överallt nu. Vi måste arbeta på att hålla dem nere på en rimlig nivå, säger Peder Modin.

Håkan Kjellberg är bolagets råttentusiast, han anser att man måste känna fienden. I tätorter är låga buskage trivsamma boplatser för råttorna, med behagligt mikroklimat och skydd mot fåglar.

Satsa i stället på buskar med stam, är hans råd.

Trasiga brunnslock, komposter med livsmedel i och utlagd sprängsten ger bra livsutrymme för råttor. Lite kondensvatten på rören uppskattas också. Överfyllda soptunnor välkomnas, liksom de sopor som läggs utanför behållarna och återvinningsstationerna.

Men de tar sig in nästan överallt. Rispa med en morakniv på en yta, blir det en repa så klarar råttorna att tugga i sig det, säger Håkan Kjellberg.

Vanliga boplatser är under mark eller i bråte, brädpallar, skrotbilar och rivningskåkar. Och de tar sig in i byggnader genom avlopp, fönster, stuprör och avluftningsventiler.

Tidigare visste vi vem som var markägare men nu vet vi inte längre vem som äger problemet i parkmiljöer och stadsmiljöer, konstaterade Peder Modin.

Miljökontoret kunde inte leverera något svar.

Vi har hört att det blivit mera råttor men vi har ingen riktigt bra bild av situationen, sade Lena Ericsson från miljökontoret.

Råttor orsakar samhället stora kostnader på grund av sjukdomar, sociala och psykologiska effekter, estetiskt, kontrollprogram, produktionsavbrott, skador på miljön, byggnader och infrastruktur och förstörda livsmedel.

En ny undersökning från WHO visar att i USA kostade råttorna 19 miljarder dollar år 2000.