Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Region Västernorrland behöver en solidarisk tillväxtpolitik – mobilisering på lokal nivå är avgörande för hållbara effekter

Sverige har stora glesbefolkade områden som har svårt att bidra till EU:s gemensamma tillväxt. För att motverka de negativa effekterna av denna gleshet är EU:s medlemsländer solidariskt överens om att Sverige ska ha en särskild gleshetsbonus. Men hur har Sverige använt dessa pengar? Har vi ens brytt oss om vilka som drabbas av glesheten?

Om några veckor samlas Europaforum Norra Sverige i Luleå för att diskutera hur norra Sverige ska kunna bidra till EU:s sammanhållning och konkurrenskraft. Samtidigt som den grundläggande EU-tanken är satt under hård press av högernationalister och den uppslitande brexit-processen, förbereder EU-kommissionen en ny programperiod där medlemsländerna ska bli överens om viktiga principer för det fortsatta utvecklingsarbetet. Solidaritet eller ”mest till flest”?

Genom åren har solidaritet varit den rådande principen som också går tillbaka till den grundläggande EU-tanken. En förutsättning för den gemensamma tillväxtresan är att alla Europas regioner finns med på EU-tåget. Alla sittplatser i de 28 vagnarna ska vara bokningsbara.

Eftersom tillväxtpolitiken i Sverige styrs av principen ”mest till flest” har Europaforum Norra Sverige ställt sig bakom solidaritetsprincipen, där vi kan se att alla sittplatser på EU-tåget är fortsatt bokningsbara. Där norra Sveriges resurser är fortsatt efterfrågade för den gemensamma konkurrenskraften. Där norra Sveriges behov av samhälleliga investeringar är erkända i ett europeiskt perspektiv.

Frågan är vilken av principerna vi ska välja i norra Sverige och i Västernorrland. Solidaritet eller ”mest till flest”? Solidarisk tillväxtpolitik eller ”alla vägar bär till Sundsvall”?

Sverige har sedan inträdet i EU ett gleshetskriterium inskrivet i sitt anslutningsfördrag.  Kriteriet ger oss öronmärkta pengar som ska motverka de negativa effekterna av den extrema glesheten och de långa avstånden till marknader och samhällsservice. Frågan är hur vi använt dessa pengar sedan 1995. Har vi utvecklat någon politik för att motverka de negativa effekterna och har vi ens ställt oss frågan vilka som drabbas? Vilka är de efterfrågade resurserna och de berättigade behoven som ska tillerkännas rätten att boka sittplatser på det regionala tillväxttåget?

EU-kommissionen har konstaterat att den lokala och regionala nivån har en nyckelroll för att förverkliga de mål man sätter upp. Motivation och mobilisering på lokal och regional nivå är avgörande om vi ska nå hållbara effekter och nödvändiga strukturella förändringar.

Region Västernorrland behöver därför ett nytt utvecklingsperspektiv där vi tillsammans kan utveckla en solidarisk tillväxtpolitik som bejakar varandras styrkor.

Jan Sahlén (S), kommunstyrelsens ordförande Kramfors

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel