Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rektor Mimerskolan: Felaktigheter i resonemang – skolan var segregerad långt före friskolereformen

Annons

I ST:s artikel "Här är problemskolorna i Sundsvall – och skolorna som klarar sig bäst" fick tankesmedjan Arena och João Pinheiro stor plats för sin beskrivning av segregationen i dagens skola. Det finns några direkta felaktigheter i hela resonemanget som framförs och utgångspunkten tycks vara att det före friskolereformen inte rådde någon segregation inom svensk skola. Detta är inte en helt korrekt beskrivning och saknar en djupare analys.

Den som tar sig tid och börjar analysen tiden innan friskolereformen trädde i kraft kan snabbt konstatera att skolan var segregerad långt före reformen ens var påtänkt.  Den närhetsprincip som rådde för skolplacering gav effekten att skolor som fanns i närheten av bostadsområden där invånarna hade en hög socioekonomisk bakgrund var lugnare och hade ett bättre resultat än de skolor som låg i bostadsområden med invånare med lägre socioekonomisk bakgrund. Bostadsmarknaden i närområdet styrde alltså förutsättningarna som varje skola fick.

Friskolereformen tillkom delvis som ett förslag på att lösa den redan befintliga segregationen i den svenska skolorna.  En segregation som inte gick att bryta, då det var ytterst svårt att byta skola om man inte bytte bostadsort.

De studier som Arena tar sin utgångspunkt i  fokuserar endast på tiden mellan 1998 och 2016. Alltså efter massiva nedskärningar av offentliga finanser, kommunalisering av skolan, nytt betygssystem, förändrad undervisningsform, och så vidare. Att i detta gytter av data peka på det fria skolvalet som en ensamstående orsak och problem är bedrägligt.

Att ge människor fria val tenderar att öppna upp för resultat som inte alltid är önskvärda inom vissa grupper. I skoldebatten tenderar politiker att inte prata om problemen så som de verkligen ser ut. Man vill inte prata om att skolan i Sundsvalls kommun är underfinansierad och trots att de fristående skolorna tilldelas en lägre skolpeng än den kommunala och har ett bättre skolresultat. Man vill inte heller prata om att vi genom forskning vet vilka elever som har det extra svårt i skolan och att kommunen tagit bort mycket av det stöd som tidigare funnits för de elever som finns inom dessa grupper.

Att i ett sådant läge påstå att skolvalet är grunden för skolsegregationen är en felaktighet och ska ses mer som framställning än som fakta.

Johan Edelsvärd, rektor Mimerskolan

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel