Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rock'n'roll-turism i London

/

Litteratur, historia eller andra intressen inspirerar till vallfärder till när och fjärran. För Jan-Christer Dyborn är brittisk musik en anledning att söka upp platser i den engelska huvudstaden. Devisen han följer lyder: inga fakta är för oviktiga för att följas upp.

Annons

Fascinationen för platser och dess berättelser föddes i unga år.

– Jag växte upp på landet utanför Nyköping, där det finns en massa fornminnen. Jag stod vid dem och tänkte: Här har en människa för 900 år sedan ristat in figurer, säger Jan-Christer Dyborn, som förutom att vara musikälskare även skriver turnéledare och musiker på visitkortet.

Som 16-årig punkare i slutet av 1970-talet lyssnade han på "London's burning" med Clash och drömde sig till miljonstaden. Några år senare fick han möjlighet att promenera i punkmusikens fotspår på Denmark Street, där det stilbildande bandet Sex Pistols hade repat och bott under enkla omständigheter. På gatan frammanade den svenske tonåringen bilden över hur Johnny Rotten och bandmedlemmarna transporterade instrument i lånade kundvagnar från snabbköpsaffären till sin första spelning tvärs över gatan.

– I den lokalen finns i dag ett skrädderi, men Johnny Rottens satirteckningar på väggarna sitter fortfarande kvar. De har inte tvättats bort, säger Jan-Christer och tillägger:

– Soho är fantastiskt. Man behöver inte gå tio meter utan att det har hänt någonting.

När han söker upp ställen som är kopplade till refränger och ackord har han först läst på. Böcker om rockhistoria är en källa, nätet en annan.

– Inga fakta är för oviktiga för att tas upp, säger Jan-Christer och skrattar.

Frasen "an empty bench in Soho Square", från låten av Kirsty MacColl, fick honom att söka sig till trädgården i ett av centrums mest hektiska kvarter. Han slog sig ned på bänken, där en plakett satts upp till minne av sångerskan, och kopplade bort omvärlden för en stund.

En annan utomhussoffa som väcker ömma musikaliska känslor står utanför Holloway Road 304, där producenten Joe Meek komponerade, hade studio och experimentverkstad. Stråkorkestrar spelades in på toaletten. Artister som Jimmy Page, Ritchie Blackmore och Tom Jones sökte sig dit. Men allt slutade i tragedi 1967, när Meek först sköt sin hyresvärdinna Violet Shenton och sedan tog livet av sig. En plakett, oansenligt placerad på husfasaden, erinrar om vad som en gång utspelade sig.

– Sist jag var där låg det en cykelaffär på gatuplanet, säger Jan-Christer.

Ett mer upplyftande resmål är Heddon Street 23, fem minuter från Piccadilly Circus. Där poserade David Bowie till albumet "The rise and fall of Ziggy Stardust and The Spiders from Mars".

– Telefonboxen från omslaget är sedan länge borta. Men trappan finns kvar.

Och musiken, liksom andra berättelser som ger upphov till vidare strövtåg i den musikaliska oasen London.

Arrangörer

Viatorcom.se arrangerar olika guidningar på temat "London Rock Tour".

Beatlesinlondon.com går i den berömda kvartettens fotspår.

Specialgrouptours.com håller i rundan "Anarchy in the UK", som också syftar på en låt av Sex Pistols.

Resebyrån Ving arrangerade tidigare i år "London rocks!" med musikjournalisten Jan Gradvall som ciceron.

Några kända platser

100 Club på Oxford Street öppnades 1942. Där har så olika artister som Louis Armstrong, The Clash och Blur spelat.

Berwick Street i Soho - där omslaget till Oasis-albumet "(What’s the Story) Morning Glory?" fotograferades.

Carnaby Street - modegatan nummer ett på 1960-talet. I närheten, på Wardour Street 90, ligger Marquee Club, där Rolling Stones, Pink Floyd och Led Zeppelin en gång spelat.

The Hope and Anchor i Islington på Upper Street. Pub där Madness filmade musikvideon till "One step beyond" och The Cure, Dire Straits, U2 och Joy Division har spelat.

The Savoy _ bakom hotellet filmades pr-materialet till "Subterranean homesick blues" av Bob Dylan. Det som ibland kallas den första rockvideon är i själva verket inledning till dokumentären "Don't look back".

Mikael Nilsson/TT

Mer läsning

Annons