Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rörelsen i betraktarens öga

Kropp - rörelse
Sundsvall i snö
12 december 2008 - 28 februari 2009

Annons

Som pendang till den stora utställningen "Ett liv i dansen" visar Sundsvalls museum nu ett urval av sin konstsamling på temat kropp och rörelse. Museet förfogar över den största konstsamlingen norr om Gävle, och ett sätt att visa glimtar ur den är att välja efter teman.

Men ett tema påverkar också sättet att betrakta en bild. Här söker man gärna efter rörelse också i bilder där man vanligen hade fäst sig vid något annat. Hos Björn Eneroths ishockeyspelare i "Blod, svett och tårar" går det vilt till på isen: här vore troligen den leende men blödande munnen ingångsvinkeln i en annan situation.

I Arne Jones "Vit relief" antyder lager-på-lager-tekniken att figurerna köar och att kön också äter sig in i materialet. I Mats Åbergs "Människa" ligger en man på knä och drar upp en gräns, vilket är det primära motivet. Men om man betraktar det ur rörelseperspektiv tycke hela jorden bakom röra sig - eller åtminstone bäva.

I andra verk hade rörelsen troligen varit huvudfokus även i andra sammanhang. Dit hör Lenny Clarhälls arbetare från skulpturgruppen "Ådalen den 14 maj 1931" med sina höjda nävar. Här visas också uttalad dans. Dit hör den groteska "De blindas dans" av Peter Gadh, Hans Wigerts "Dansen pågår" som också har något mörkt i sig, och den färgrika "Sabeldans" av Pierre Olofsson: här kan man, om man vill, också se en finlemmad balettdansös i de abstrakta formerna.

Kropp utan så mycket rörelse finns bland annat i Anne-Marie Djurfors lustiga "Figur i rum", som tycks ha så många kroppsdelar att hon har svårt att hålla reda på dem. Eva Lagerheims satta gestalt "Tegelryggen" släpar verkligen på en tung börda: hans kämpande attityd och väna ansikte väcker starkt medlidande.

Utställningen omfattar nutida konst, från 1950-talet och framåt. Den som söker äldre verk kan söka upp den lilla utställningen "Sundsvalls i snö". Där gäller gamla stadsmotiv, tryggt inbäddade i snö och det förgångnas frid. Wilhelm Huldts Pråmar vid Selångersån och hästskjutsen vid samma å är små historieskildringar.

På patrullerande polisen och konstnären Olle Mattssons stämningsfulla blyertsteckningar återuppstår det gamla, nu nedrivna Norrmalm. Träkåkar, plank och grindar, uthus och boningshus, högre hus och låga; var och en olik de andra. Här förstår också vi som aldrig upplevt Norrmalm varför det är så saknat.

Vintermotiven hänger kvar in i januari månad.