Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

S-krönika: Fuskarna ska klämmas åt – inte de funktionshindrade

Rättighetslagen LSS har höjt livskvaliteten för många funktionshindrade. Men lagen har också stora brister som gör att den lockar till sig kriminella. Kostnaderna för LSS har dragit iväg från 14 miljarder 1998 till 43 miljarder 2014. En ökning som inte på långa vägar kan förklaras med växande behov. En bidragande orsak antas vara fusket med assistansersättningar.

S-krönika: En ensidig solidaritetsförklaring är inte självklar

Regeringen har tillsatt en utredning om kostnadsexplosionen. Men det är redan väl känt att assistansbranschen är ett dukat bord för bedragare. "Affärsidén" går ut på att assistenterna jobbar mindre än vad tidrapporter och lönebesked visar, alternativt inte alls. I samtliga fall blir det pengar över. Brukarna som är berättigade till ersättning vet oftast inte vad de deltar i. De värsta avarterna handlar om grov exploatering, till och med kriminella metoder i jakten på nya kunder. Anhöriga, ofta personer med dåliga kunskaper i svenska, luras att arbeta som personliga assistenter till mycket låg lön medan assistansbolaget håvar in mellanskillnaden.

Det förekommer att alla tre parter, brukare, assistent och assistansbolag samarbetar. I förra veckan avslöjades att Försäkringskassan utreder misstankar om att handläggare vid myndigheten varit inblandade i fusket.

LSS-bedrägerier är en del av en ny form av brottslighet som brukar kallas "välfärdsbrott". Privatiseringarna har öppnat för mängder av företag i välfärdssektorn. De flesta är givetvis seriösa. Men branschen lockar också kriminella som upptäckt att det är enkelt, lönsamt och säkert att lura systemet. Jämfört med missbrukare är staten och kommunerna pålitliga kunder. De varken ljuger eller handlar på krita.

65 procent av alla som är berättigade till LSS väljer privata assistansbolag. Många är helt beroende av sin personliga assistent. Insynen och kontrollen är begränsad, av naturliga skäl, för arbetet utförs ju i brukarens hem. Incitamenten är ofta snedvridna. Antalet brukare är ganska konstant, så LSS-bolagen kan bara växa genom att rekrytera nya kunder eller medverka till att brukarna får fler timmar. Gratisresor och andra välkomstgåvor är vanliga. I extrema fall har det förekommit hot. De numera nedlagda etableringslotsarna (alliansregeringens uppfinning) drevs av samma incitament att locka kunder, ofta skedde det med erbjudanden om telefoner, surfplattor och annat.

S-krönika: Kvinnor lever sig sjuka

Finansminister Magdalena Andersson (S) har öppnat för att finansiera flyktingmottagandet genom att bromsa LSS-kostnaderna. Företrädare för olika grupper av funktionshindrade har reagerat starkt. Det är fel att ställa två svaga grupper mot varandra, menar de. Det är lätt att förstå oron. Debatten om sjukpenningkostnader för tio år sedan ledde ett tag till rena klappjakten på sjukskrivna.

Fusket med assistansersättningar är en följd av den marknadsliberala socialpolitik som lett till att lycksökare kan mjölka offentliga sektorn på skattepengar. Det är bra att regeringen fått upp ögonen för de vidöppna systemen. Men jakten på onödiga kostnader måste inriktas på att förhindra fusket, inte dra åt tumskruvarna på funktionshindrade.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel