Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så blir barnen konsumtionsriktiga

Om inte barnen tidigt lärs att bli duktiga konsumenter, hur ska då samhällshjulen hållas rullande? undrar Tomas Polvall i detta ironiska inlägg. Apropå julhandeln och ekonomikrisen.

Annons

Utbildningen till konsumenter börjar tidigt. Barn lär sig att konsumera innan de lär de sig att läsa och skriva och det är viktigt om de ska bli duktiga konsumenter. När barn förr fick frågor om framtiden svarade de vad de ville bli. Nu svarar de allt oftare med att tala om sådant de vill ha. Många har långa listor på saker de önskar sig. De har lärt att tjat lönar sig för att få det de vill ha. De som är riktigt duktiga på att tjata på föräldrarna kan leva som om det är julklappstid hela året.

För att fostra sina barn till lönsamma konsumenter bör föräldrar ta med sig barnen så tidigt som möjligt när de shoppar. I tvåårsåldern bör konsumtionsriktiga barn ha lärt sig att peka på saker som de vill ha. Det ska vara roligt att shoppa och så upplever ett växande antal barn att det är. De anger shopping som favoritsysselsättning. De har lärt sig att det viktiga inte hur de är utan vad de har. Identiteten knyts till ägandet. Relationerna till varor blir avgörande för barnens utveckling.

Att barnen lär sig att slänga saker som de tröttnar på är ett viktigt led i deras uppfostran i konsumtionssamhället. Slit och släng, sade man förr. I dag vet vi barnen att de inte behöver slita innan de slänger. Ju fler saker barnen lär sig att kassera desto mer kan de konsumera. Hur skulle det gå med konsumtionsutvecklingen om barnen nöjde sig med det som de redan har? Företagen är till stor hjälp när det gäller att lansera nya produkter. Det sker med en intensiv marknadsförening.

Barnens och företagens samarbete är väl utvecklat. Företagen gynnas av att barn inte är lika kritiska som vuxna. De ifrågasätter inte reklamen. De frågar inte efter nyttan med olika varor på samma sätt som vuxna. De lär sig att det går att shoppa varje dag och att utveckla relationer till många olika produkter. Aldrig förr har barnen haft en sådan ingående kunskap om varumärken. De förstår hur viktigt det är att sända signaler om märkesvaror. Det handlar om att söka efter olika roller och identiteter. För att detta sökande ska främja konsumtionen är det avgörande att det sker i relation till olika varor och tjänster som ökar företagens lönsamhet.

Förr byggde barnens självkänsla på vad de kunde. Nu bygger det i växande utsträckning på vad de äger. Förr var drömmar om vänskap, äktenskap och yrkesval avgörande för barns tankar om ett lyckligt liv. Nu vet barn att den som har flest prylar vinner. Kommersialiseringen av barns drömmar fungerar utmärkt.

Företagen lär barnen att skräpmat och färgat sockervatten är kul.

Företagen satsar miljarder på att utbilda barn till konsumenter. Det sker genom en väl utvecklad marknadsföring som är mycket framgångsrik. Ett växande antal marknadsundersökningar äger rum i hemmen där barns beteende studeras så att företagen lär sig hur de ska övertyga barnen om vikten av att handla särskilda varor. För de företag som likt Coca Cola och McDonalds satsar miljarder på att få barn att konsumera räcker det självfallet inte att barnen äter skräpmat och dricker färgat sockervatten. Det ska vara skräpmat och sockervatten av rätt märke.

Barnens konsumtion skapar många arbetstillfällen, inte bara för företag som har direkt anknytning till produktion, distribution och försäljning. Det finns olika sätt att mäta storföretagens utveckling. Framgångarna för företag som säljer skräpmat och sockervatten kan mätas i antalet sjuka barn. Aldrig förr har så många barn haft så många sjukdomar som är en direkt följd av hälsofarlig mat och dryck.

Skräpmatsföretagens marknadsföring är så framgångsrik att det till och med finns föräldrar som låter sina barn fira födelsedagar på skräpmatsrestauranger där de proppar i sig ännu mer mat och dryck med för mycket fett och socker i så att de blir de ännu sjukare. Sjuka barn är lönsamma för många företag. Aldrig har läkemedelsföretagen tjänat så mycket pengar på att sälja och marknadsföra mediciner till sjuka barn som i dag.

Företagens strategi är att skapa relationer mellan barn och varor, delvis som kompensation för att det inte finns så mycket tid för relationer till föräldrarna. Konsumtion kostar mycket pengar. Därför måste föräldrar jobba hårt för att uppfylla barnens konsumtionsbehov.

Konsumtion är viktig. Det är farligt om vi inte handlar. Vi måste handla mer och mer, annars blir det ekonomisk kris. Det är viktigt att barnen blir konsumenter så tidigt som möjligt. På frågan ”är du lönsam lille vän” måste svaret vara ett obetingat ja.