Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så får fiffiga politiker till en snyggare landstingsbudget

KRÖNIKA

Under ett informellt samtal med en luttrad och erfaren landstingspolitiker så fick jag för några år sedan höra talas om ett, enligt hen, "fiffig och tämligen vanligt förekommande sätt" att balansera upp en budget som annars inte skulle ha gått ihop.

"Det är bara att budgetera med några miljoner extra i minskade kostnader för vårdskador. Det är i alla fall så vi brukar göra när vi måste fixa pengar på pappret", sa personen i fråga med ett finurligt leende.

Huruvida det går till så i verkligheten eller om det enbart var frågan om någon form av svartsynt politiskt skryt, ja, det kan vi låta vara osagt. Men klart är i alla fall att möjligheten att jobba med en budget på det här sättet torde vara lockande i ett ansträngt ekonomiskt läge.

Kostnaderna för vårdskador är nämligen astronomiska såväl nationellt som regionalt. Och genom att börja bolla med den här typen av stora och diffusa kostnadsposter så kan man åtminstone få det att framstå som att ett krisande landsting är på god väg att nå ekonomi i balans.

"I vissa lägen måste man tyvärr av politiska skäl, så att säga, 'klä bruden'", som den luttrade landstingspolitikern uttryckte saken.

Dessutom låter det ju bra rent allmänt att prata om att man ska bekämpa vårdskador. Det är som att prata om att man vill ta krafttag mot stafettläkeriet. Det är sådant man förväntas säga i samband med exempelvis valrörelser.

Faktum är att ledande landstingspolitiker- och tjänstemän också avsätter avsevärd tid åt att prata om den här typen av frågor med varandra. Det finns gott om nationella konferensdagar vigda åt diverse hajpade processmodeller och lustiga kvalitetshus "med inspiration från den japanska bilindustrin".

Lean-i-fieringen av svensk offentlighet är helt klart ett intressant fenomen. Men den mest noterbara förändringen på senare tid är att effekten av alla de här goda kvalitetsförbättringssamtalen nu tycks ha klingat av.

I Sveriges kommuner och landstings (SKL) färska rapport "Skador i vården, 2013-2016", konstateras nämligen att vårdskadorna inte längre minskar utan att kurvan har planat ut.

Rapportens talar om att skälet till detta är att andelen utlokaliserade patienter inom svensk sjukvård har ökat på ett oroande sätt: "På nationell nivå innebär detta att cirka 60 000 patienter vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Utlokalisering av patienter ökar antalet vårdskador. Kraftfulla åtgärder måste därför vidtas så att utlokalisering av patienter kan undvikas."

Den nationella trenden med fler utlokaliseringar tycks dessutom ha slagit igenom med full kraft här i Västernorrland. Enligt rapporten har nämligen andelen utlokaliserat patienter i Västernorrland närmast fyrdubblats mellan 2015 och 2016.

Och beträffande vårdskador så ligger de sedan tidigare på en alarmerande hög nivå här i länet.

Signalerna om en försämrad vårdsituation vid sjukhusen i länet är i alla fall en väsentlig delförklaring till varför specialistvården i den senaste delårsrapporten redovisar ett beräknat underskott med 203 miljoner.

Eller för att återigen citera den luttrade landstingspolitikern: "Det är knappast en slump att det ofta finns en stor diskrepans mellan budget och resultat i landstingsvärlden, om vi säger som så."

Den rödgröna landstingsbudgeten var ett luftslott.