Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så skrotades Acta

/

Annons

Den 4 juli skrotade Europaparlamentet det kontroversiella Actaavtalet. Ett omstritt avtal vilket hade inneburit ett hot mot medborgerliga fri- och rättigheter. Initiativet till att förhandla fram avtalet togs av ett antal länder för att man ville skärpa skyddet av patent och upphovsrätt, och förhindra handel med piratkopior och varumärkesförfalskade produkter. Dessa förfalskade produkter är ett stort problem som omsätter miljarder på den globala svarta marknaden. Svårigheten med Actaavtalet ligger dock i att man samtidigt försökte skapa trygghet för immateriella rättigheter på internet, till exempel musik. Då uppstår stora problem. Det finns en uppenbar risk att en del länder hade begränsat friheten på internet genom hänvisningar till Acta. Därmed skulle regimer kunnat strypa begynnande folkliga demokratirörelser - och allas vår fria tillgång till information kunnat begränsas.

Men det fanns också andra oklarheter och problem. Ett sådant har att göra med att man blandar ihop så kallade generiska läkemedel - bra, billiga och helt lagliga kopior av andra mediciner, med olagliga piratkopior. Som ett exempel är ungefär 80 procent av de mediciner som Läkare utan gränser använder för att behandla över 200 000 hivpositiva människor i världen generiska. Skulle tillgången till dessa billiga läkemedel hotas är det främst de fattiga i världens utvecklingsländer som drabbas. Ett ytterligare och mer generellt problem med Actaavtalet är att det inte lyckades särskilja på till exempel produktförfalskningar och varumärkesintrångsfrågor.

I den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet var vi tidigt ute och arrangerade flera stora seminarier där både kritiker och förespråkare för Acta medverkade. Efter dessa samtal meddelade ordförande Hannes Svoboda att man rekommenderade S&D medlemmarna att rösta nej. S&D gruppens talesperson för frågor som rör handel, Bernt Lange har också sagt att socialdemokraternas nej till Actaavtalet betyder att vi avslutar ett dåligt försök att reglera upphovsrättsliga frågor där fundamentala rättigheter hotas. Vi har varit tydliga med att säga att den socialdemokratiska gruppen nu är redo att omedelbart starta arbetet med att skydda copyrights och den kreativa industrin - och att det ska ske utan att fundamentala demokratiska rättigheter hotas. Actaavtalet avvisades av en majoritet i Europaparlamentet och det är tack vare ett mycket noggrant och medvetet arbete i den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet.

Jens Nilsson (S)

Europaparlamentariker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons