Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så stärker vi landstingets hälsocentraler

Annons

Sedan 1 januari 2010 har invånarna i Västernorrland möjlighet att fritt välja vilken hälso- eller vårdcentral de ska tillhöra. Det så kallade fria vårdvalet kan man tycka vad man vill om, där konkurrens och marknadskrafter är ett inslag i den offentligt finansierade vården. Jag kan bara konstatera att det i dagsläget inte finns någon majoritet i riksdagen för att förändra den tvingande lagen om Vårdvalssystem, LOV, därför måste jag och nämnden förhålla oss till det och vi måste också kavla upp ärmarna, bli mer konkurrensmässiga. De 21 landstingsdrivna hälsocentralerna är och ska vara garanten för att invånarna i Västernorrland ska få en nära vård med god tillgänglighet och hög kvalitet. I vårt län har drygt två av tre valt att vara listad hos en landstingsdriven hälsocentral. Det tycker jag är för få.

Arbetet med att förbättra tillgängligheten är överordnat allt annat. Upplevelse om god tillgänglighet är i grunden subjektiv, men handlar såväl om bemötande som om möjligheten att få besöka vården, när man behöver den. Knappt sju av tio i länet menar att väntetiden för att få vård är acceptabel. Den siffran måste öka. Hälsocentralerna måste vara den naturliga ingången in i vården, det ska inte vara sjukhusens akutmottagningar. Vi måste därför fokusera på att öka förtroendet för landstingets verksamheter. Gruppen av mest sjuka äldre och kroniker förbrukar idag ungefär 85 procent av vårdens resurser, samtidigt är vården så organiserad att fokus läggs på sällanbesökarna. Det är inte bra för någon, varken för de äldre och kronikerna, eller människor som sällan besöker vården. Samarbete och samordning med specialistvården men också kommunernas hemsjukvård måste därför också förstärkas.

Nämnden är ytterst ansvariga för personalens arbetsmiljö, vi måste säkerställa att belastningen på befintlig personal inte blir allt för stor i en tid där antalet invånare i länet ökar. Det riskerar medföra ökad stress och därmed också risk för arbetsrelaterade olyckor och misstag i vården. Nämnden måste därför arbeta ännu tydligare med att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöarbetet hänger intimt ihop med rekrytering och personal- och kompetensförsörjning inom primärvården. Behovet av framför allt stafettläkare, men på senare tid, också stafettsjuksköterskor innebär inte bara ökade kostnader utan också att kontinuiteten i vården blir sämre. Många vill få träffa samma läkare när de besöker sin hälsocentral, i dag sker det för sällan. Färre ska behöva uppleva att de behöver inleda besök i vården med att berätta om sin sjukdomsbild för ytterligare en person.

Landstingets hälsocentraler har många utmaningar framför sig, men jag tror att vi genom att fortsätta det arbete som har påbörjats, genom såväl politiska initiativ som inom verksamheterna själva, ska kunna stärka förtroendet för hälsocentralerna – och på så sätt vinna marknadsandelar genom att fler väljer att lista sig. Det kommer inte bli lätt, men länet behöver en stark och livskraftig landstingsdriven primärvård.

Andreas Sjölander (S)

Nytillträdd ordförande i Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden

Landstinget Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel