Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ser fruarnas situation på Lindgården och får ångest för att själv hamna där

Stig Engström och Tord Höglund har båda sina fruar på Lindgården. Det som de upplevt där har gjort att ingen av dem vill hamna där, de får ångest av bara tanken.
Extra tungt blir det när andra på avdelningen dör och begravningsentreprenören drar kistan tvärs genom avdelningen.

Annons

– Jag försöker hinna stänga dörren när de drar kistan genom korridoren så hon slipper se och bli ledsen. Jag har pratat med flera områdeschefer om det, men de säger att det blir för besvärligt för begravningsentreprenören att ta en annan väg.

Det säger Stig Engström vars fru vårdas sedan två år tillbaka på Lindgården på en somatisk avdelning efter sin andra stroke. Hon klarar inte att göra något själv men är klar i huvudet.

I 60 år har de varit gifta och Stig är hos henne sex dagar i veckan. De läser tidningen, han tar med henne ut, de ser på tv och deltar i de aktiviteter som ordnas.

– De som inte får besök sätter de i teverummet, i bästa fall är teven på. Men det är ofta utländska textade program och det fungerar ju inte. Jag har sagt till flera gånger men de bryr sig inte.

Ordinarie personal har han bara lovord för, men det är mycket sjukskrivningar och det är svårt att hitta vikarier. En undersköterska som jobbat dag stannade kvar och tog natten också när det inte gick att hitta ersättare.

När vikarierna kommer vet de inte hur hans hustru vill ha det och det gör både henne och honom olycklig. Sämst mår hon när manliga vikarier ska sköta om hennes intimhygien. Men det är också språkproblem.

– Jag funderar på om dödshjälp skulle införas i Sverige, det är inte ett liv de lever.

Han och Tord Höglund, som har sin fru på demensavdelningen, är överens om att det är ångestframkallande hur det fungerar på äldreboendet. Ingen av dem kan tänka sig att bo där.

– Vi blir väldigt kalla om fötterna av det vi ser, säger Stig Engström.

Lindgården står inför samma indragningar som Skottsundsbacken. Även där vill personalen behålla "önskeschemat", men har fått nej. Maktlösheten sprider sig.

– De borde se över de fasta kostnaderna som administration och ledning, inte dra in på undersköterskorna. Peder Björk sa i Mitt-Nytt att potatiskokning på äldreboendena kostar 15 miljoner kronor per år, i så fall hamnar de administrativa kostnaderna på 137 kronor i timmen, säger Tord Höglund som reagerat på neddragningen av personal.

– Dessutom behöver inte potatisen passas medan den kokar så personalen hinner med de boende även under den tiden.