Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Signalspaning på agendan

Av somliga avfärdades det som en tjatig klyscha att prata om att öppna dörrar när FRA-lagen röstades igenom. Nu vet vi i klartext att det inte stannande där. I torsdags redogjorde justitieminister Beatrice Ask för den överrenskommelse regeringen gjort med Socialdemokraterna om utvidgad signalspaning i kabel. I hennes ögon är utvidgningen minimalistisk.

Vad Ask själv väljer att kalla den är dock inte särskilt intressant. Konkret innebär beslutet att också Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen kommer att kunna ta del av signalspaningen. Lagen skall fortfarande vara begränsad till den misstänkta gränsöverskridande brottsligheten som hotar rikets säkerhet, en lag som sågs som kontroversiell för två år sedan. Det gäller lika mycket i dag.

Skillnaden är att den FRA-debatt som tidigare utlöste en av de största proteststormarna i svensk politik det senaste decenniet, nu verkar kunna passera ganska lättvindigt. Något som tycks tillfredsställa Socialdemokraternas Morgan Johansson som ser begränsningarna av polisens arbete som ett problem. Han utesluter inte att ännu fler myndigheter kan få tillgång till signalspaning framöver. Var kanske inte pratet om öppna dörrar bara konspiratoriskt tugg ändå?

Överrenskommelsen mellan regeringen och (S) innebär också att en ny statlig utredning skall tillsättas, en så kallad integritetskommission. Den ska se över frågor om den personliga integriteten i sociala medier, försäkringsbolag och förvaltningsmyndigheter med mera.

I veckan kom också Riksrevisionen ut med en rapport som avslöjar allvarliga brister i det svenska rättssystemet. Bland annat att ärenden ligger hos polisen onödigt länge, något som riskerar att unga fastnar i brottsligt beteende. Vidare visar den att samordningen mellan olika myndigheter brister och att uppföljningen av bland annat polisens förebyggande arbete är undermåligt. Riksrevisor och delaktig i arbetet med rapporten, Jan Landahl, menar att regeringen inte lyckats effektivisera rättskedjan trots att stora resurser satsats på rättsväsendet de senaste tio åren.

Djupdykning och organisatoriska förändringar, snarare än ytliga åtgärder som mer resurser, tycks alltså vara nödvändigt. Kritiken kommer onekligen från tungt håll, hur tänker Justitieministern Beatrice Ask att hantera slutsatserna?