Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sjölund: Det är dags för Liberalerna att sätta ner foten nu

Som att sätta bocken som trädgårdsmästare. Lilian Sjölund om att KD aspirerar på jämställdhetsministerposten.

De konservativa tar på sig storstövlarna och trampar (och stampar) på de liberala kärnvärdena. Kristdemokraternas kvinnliga frontfigurer, det vill säga partiledaren Ebba Busch Thor och kommunalrådet i Linköping, Sara Skyttedal, aspirerar på jämställdhetsrocken i en möjlig framtida alliansregering.

Som att sätta bocken som trädgårdsmästare. Eller som en anonym källa inom Liberalerna säger till Aftonbladet : Det är som att göra Jonas Sjöstedt till finansminister.

Det kan tyckas olämpligt och inte helt strategiskt att sätta i gång ett bråk inom Alliansen precis dagarna före valet. Men det är dags för Liberalerna att sätta ner foten nu.

Så länge Kristdemokraterna höll sig till äldreomsorgen och företräddes av den blide (?) Göran Hägglund kan man förstå att samarbetet fungerade hyggligt. Även om vårdnadsbidraget var en backlash ur liberal synvinkel och förmodligen en svårartad eftergift för liberaler som Birgitta Ohlsson och Maria Arnholm.

Men att över huvud taget överväga att Kristdemokraterna skulle ha något inflytande över svensk jämställdhetspolitik är en rent skrämmande tanke. Att idén däremot föresvävar partiledningen är inte alls överraskande. Att Sverige och svensk politik skulle stå opåverkat av de stockkonservativa och nationalistiska vindar som sveper över Europa är förstås en naiv förhoppning.

Det var ett välkommet besked, i alla fall för liberala väljare.

På måndagen klargjorde Liberalernas partiledare Jan Björklund att om "Moderaterna börjar samarbeta med SD – då spricker Alliansen" (Omni) . Det var ett välkommet besked, i alla fall för liberala väljare.

För hur strategiskt, spelteoretiskt och opinionsundersökningsstyrt detta val än synes vara, så handlar det i grunden om värderingar och ideologi.

KD-politiker och debattörer har länge ställts sig på de barnmorskors (som åberopar samvetsfrihet) sida. Det vill säga att man som barnmorska inte ska behöva utföra sina arbetsuppgifter, det vill säga abort, om det strider mot ens samvete. Delar av partiet är också vurmare av abortmotståndarna "Ja till livet".

Att utgå från den enskilda barnmorskan och inte från kvinnan som behöver göra aborten, är ett synsätt som delas med Sverigedemokraterna, som vill göra flera inskränkningar i kvinnors rättigheter.

KD är också motståndare till pappamånader med förevändningen att det kan familjer bestämma själva. Helt oaktat att det har gått så där med jämställdhetsarbetet såväl i samhället som i familjen om inte politiska reformer genomförts för att stärka kvinnans ställning.

Tydligen måste det påpekas att kvinnlig rösträtt är en liberal reform. Så här hundra år senare.

Det kan tyckas fånigt att diskutera ministerposter innan valet ens är genomfört. Men den här striden handlar om vilken politik en eventuell alliansregering tänkt föra. Inom Kristdemokraterna är man nu upprörda över att Liberalerna inte håller sig till "uppförandekoderna". Att det ser ut som om partiet begär skilsmässa.

Att inte Liberalerna tog upp den kastade handsken som metoo-rörelsen innebar, är illa nog.

Läs också: Valrörelsen har glömt metoo-upproret - ett svek mot tusentals kvinnor

För de kvinnliga väljarna vore det befriande att få veta om vi fortfarande kan slå oss för bröstet som världens mest jämställda land.