Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

SJU sidor av SJUkhuset: Landstinget vill gärna attrahera AT-läkare från bygden

Anders Lundström är AT-läkaren som återvänt hem.
Målet för hans yrkesmässiga seglats är en fast tjänst på Sundsvalls sjukhus.
Och själv tror han även att det går att få landstingets egen Atlantångare på rätt kurs igen.

I jakten på framtida läkare är studenter med starka kopplingar till den egna bygden något som får västernorrländska läkarrekryterare att drägla av belåtenhet. Och 31-årige Anders Lundström har matjord från Matfors i fickorna på sin vita läkarrock.

Han är en före detta keyboardspelande yttermittfältare som till slut valde att gå läkarutbildningen i Uppsala. Men när det nu är dags för den obligatoriska allmäntjänstgöringen (AT) på 18–21 månader har han tagit tåget norrut till hembygdens Sundsvall.

Om han tittar ut från sjukhuset i riktning mot Baldershovs löparbanor så skulle man kunna säga att Lundström befinner sig i startgroparna på sin karriär som AT-läkare.

Och du verkar positiv till din tid hittills på Sundsvalls sjukhus?

– Ja, det kan jag absolut säga att jag är. Jag har haft det trevligt och haft mycket stöd från äldre läkare. Det visste man inte när man började, men det känns som att i läkarkåren finns det en fin tradition av att man hjälper varandra och lär vidare, säger Anders Lundström.

Uttrycket att "man ger kniven vidare" brukar symbolisera hur yngre läkare lärs upp för att sedan ta över. Och det finns många praktiska moment som man inte kan läsa sig till utan där det krävs praktik.

– Det här är ju ett gesälljobb där det gäller att lära sig hantverket, säger överläkare Lennart Bengtsson vid ortopedmottagningen, som för dagen guidar Lundström vidare i frakturernas värld.

Vad är roligast med jobbet?

– Jag gillar att jobba med människor och för människor. Det var därför som jag blev läkare. Som läkare har man en yrkesroll, men ibland uppstår vissa guldkorn i tillvaron när man kan släppa lite på läkarrollen och bara vara som en medmänniska med sin patient. Det uppskattar jag mycket, säger Anders Lundström.

Det är lunchtid och dags för många av AT-läkarna att samlas i ett gemensamt lunchrum uppe på sjätte våningen i sjukhuset. Man träffas med sina lunchlådor och kan ge varandra lite kollegialt stöd. Här står Anders (kanske någon Pettersson) Lundström och jag och tittar ut i något som vid första anblicken påminner om en sympatiskt halvstökig studentkorridor.

– Jag känner igen alla, många kan jag namnet på och flera har jag jobbat med, säger Anders Lundström.

Själv har han med sig hemmalagad vegetarisk lasagne gjord på spenat, fetaost och soltorkade tomater.

– Det är ganska trivsamt här, säger Lundström och slår sig ner vid en stol.

Att det stormat en hel del kring länets sjukhus är inget som direkt stör.

– Visst har det varit en hel del strul, så är det, men vi unga läkare har inte tappat tron på Sundsvalls sjukhus. Det finns ingen flykt av unga läkare och det är viktigt att framhålla. Och Sundsvall är en attraktiv stad, säger Lundström.