Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skepsis till tv-granskning

Dolda fel och djurplågeri.
Kalla Faktas granskning avslöjade en rad oegentligheter inom travsporten.
Men att Sveriges banveterinärer inte kan leva upp till sitt uppdrag är enligt Bergsåkers Antti Rautalinko missvisande.Vi har inte djurskyddsansvar, säger han.

Annons

Under den gångna helgen publicerade Kalla Fakta "Piskad till framgång", en granskning av det dolda djurplågeriet inom travet.

I reportaget anklagades stortränaren Åke Svanstedt för otillåtna metoder.

Dokumentärinslaget på TV4 offentliggjorde också uppgifter på att 40 procent av landets travhästar har magsår, och en av tio akuta munskador.

En veterinär på Mantorps travbana hävdade att banveterinärernas arbetssituation är ohållbar eftersom det inte går att bedöma dolda plågor.

Jag kan inte sköta min uppgift, sa Anders Darenius.

Bergsåkers banveterinär ifrågasätter innehållet i programmet.

Kalla Fakta hade många infallsvinklar utan fördjupa sig i någon av dem. Det blev varken hackat eller malet, säger Antti Rautalinko.

Huruvida hästarna har dolda fel eller inte är oväsentligt hävdar han.

Det är inte vår uppgift att hålla koll på vilka hästar som har magsår. Det ingår inte i vårt uppdrag. Vi har några minuter på oss under värmning, defilering och provstart. Då håller man framför allt uppsikt på eventuella rörelsestörningar hos hästen, säger han.

Det är Jordbruksverket som är den centrala myndighet som upprättar ramarna och är arbetsgivare för banveterinärerna.

Utöver att bedöma hästarnas rörelseförmåga ingår i deras uppgift skyddstillsyn av själva tävlingsanläggningen, yttre omständigheter på banan, och hur kuskarna hanterar och behandlar hästarna under loppen.

Under de minuterna vi har på oss är det inte meningen att vi ska endoskopiera hästar. Det ligger på en annan nivå. Den som är ansvarig för djurskyddet och de dolda felen är tränaren tillsammans med sin praktiserande veterinär. Banveterinärerna har djurskyddstillsyn inte djurskyddsansvar, förtydligar han.

Det kan inte jag uttala mig om. Djurplågeri är en rättslig benämning på vad som har skett, först efter en dom av en rättsinstans.

Det är inga uppgifter som jag har fått presenterade för mig så det kan jag varken säga bu eller bä åt. Men verksamheten måste tåla en granskning, sen får vi hoppas att den är rättvis.

I det stora hela är kuskkåren mycket duktig. De undviker oftast att starta skadade och halta hästar så den delen av mitt jobb är tämligen enkel. Det jag lägger mest tid på är att följa hur hästarna hanteras under loppet.

Jag tror inte att Bergsåker är bättre eller sämre än någon annan bana.

Rautalinko har jobbat som ordinarie banveterinär på Bergsåker sen 1996, och även vid enstaka tillfällen på Dannero.

En rutin gör det lättare att föra dialog med motparterna: kuskar, tränare och ägare. Det är också en fördel att ha en relation till funktionärer. En nackdel med kontinuitet kan vara om man får en för nära relationen med tillsynsobjekten.

Henrik Lindgren, sportchef på Bergsåker, anser inte att djurplågeri förekommer på banan.

Sverige är världsledande när det gäller djurskydd. Vi har inga bekymmer här, och jag tror att det fungerar i princip på samma sätt i hela Sverige.