Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skolpengen devalveras

Annons

I en insändare den 25 november använder sig den politiska majoriteten i Sundsvall av rubriken” Stolt styre i Sundsvall”.

En annan lämplig rubrik för denna insändare kan vara ”Hej´å hå va bra vi har det”.

Politikerna räknar upp ett antal tjänster som står till barns och föräldrars förfogande i Sundsvall. Politikerna slår sig förmodligen symboliskt också för bröstet när man skriver detta.

Det som räknas upp i insändaren (kulturskolan, dygnetruntförskoleverksamhet, öppna förskolor med mera) fyller säkert en viktig funktion, men när det slås fast att dessa saker absolut skall finnas kvar, innebär det också att andra saker som tillhör skolan påverkas.

Om fördelningen av resurser till skolverksamheten kan mycket sägas.

Skolan är en av de lagstadgade verksamheterna som en kommun är skyldig att organisera, detta borde också innebära att skolans och de övriga lagstadgade verksamheternas behov i första hand skall tillgodoses. Lärarnas Riksförbund, LR, anser inte att den prioriteringen görs när kommunens medel fördelas till de olika nämnderna.

När sedan Barn- och Utbildningsnämnden (BoU) fördelar sina resurser finns det ett antal verksamheter som på något vis har ”förtur” (se ovan) plus den centrala administrationen. När dessa verksamheter har erhållit sina medel återstår det att fördela pengarna till skolor och förskolor. Detta sker via den så kallade skolpengen. Enklast kan den förklaras så att varje elev, oavsett kommunal skola eller friskola, genererar ett visst antal kronor per år.

I den budget, som bland andra LR förhandlade med skolchefen om den 26 november, har skolpengens nominella värde ökats 4,5-5 procent och detta verkar ju vara en bra satsning.

Verkligheten är dock annorlunda. När skolpengen så småningom hamnar ute på skolorna hos rektorerna och personalen visar det sig dock snabbt att elevpengen kraftigt har devalverats. Hur kan nu detta komma sig?

Jo först skall inflationen ha sin beskärda del, den kan beräknas till någonstans mellan 4 procent under kommande år. Till detta skall läggas ofinansierade löneökningar på minst 8 procent.

Helt plötsligt visar det sig att skolpengen har minskat med storleksordningen 7 procent.

Har nu detta någon praktisk betydelse?

Från Lärarnas Riksförbund hävdar vi att detta har en stor betydelse på grund av att det är med denna skolpeng som läromedel, fortbildning, löner med mera skall betalas.Omsatt till tjänster leder denna förändring av skolpengen förmodligen till att skolan mister 20-30 tjänster.

Kanske är det på sin plats att ledamöterna i skolnämnden tar sig för pannan i stället för att slå sig för bröstet och ställer sig frågan: Är det på detta sätt som våra elever bättre skall nå målen?

Vi från Lärarnas Riksförbund ställer er den frågan.

Jan Eriksson

Ordförande för Lärarnas Riksförbund i Sundsvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel