Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skön kväll i julens tecken

Sköns Kyrka: Anna-Lotta Larsson/Göran Fristorp, Sköns Kyrkokör och Njurunda Motettkör
Julkonsert

Annons

Skilsmässor kanske är nödvändiga ibland, men jag föredrar återföreningar …

Jag sitter i Sköns kyrka och funderar i dom banorna medan kyrkorummet fylls av skön musik signerad Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp.

Om dom inte hade återförenats 2005 hade vi inte fått uppleva denna sköna kväll i julens tecken. Skilsmässan varade i fem år sedan samvaron gått i stå. Det blev helt enkelt för mycket av varandra eftersom duon samarbetat såväl sommar som vinter i många år.

Nu blir det här en minnesrik stund tillsammans med två spännande röster och en ruggigt skicklig pianist i Andreas Landegren. Fristorps lysande gitarrspel inte att förglömma. Anna-Lottas röst är lätt beslöjad, lite trolsk i framtoningen medan Göran ibland balanserar på så sköra falsettnivåer att jag bara väntar på att det ska spricka när som helst. Men nej, det gör den inte. Så här har han alltid hållit på så länge jag kan minnas, det vill säga sen jag stiftade bekantskap med honom för första gången när trubadurvågen svallade som mest.

Det är en tajt duo som ger en lite lurig julkonsert där vinterkylan ibland faktiskt får vika för låtar som Vargarnas vår (AL), Var kommer barnen in (AL) och duetten Tänker du varje dag på mig ur Fristorps senaste album givetvis i bjärt kontrast till de traditionella julhymnerna och då inte minst en underbar Stilla Natt i avslutningen. O Helga Natt (GF) och Det är en ros utsprungen, Bereden väg för herran lockar fram stämning och jag tycker Anna-Lotta svarade för kvällens överraskning med Richard Rodgers gamla musikalmelodi (Babes in arms), My funny Valentine, helt ny på hennes repertoar så vitt jag vet. Och mer musical blev det i form av Björn och Bennys duett, You and I ur Chess.

Bra att Andreas Landegrens piano också får utrymme så skicklig som han är. Jag är ganska säker på att han haft mer än ett finger med i spelet när det gäller arrangemangen i den här konserten som därmed lyfte en bra bit över genomsnittet. Spännande variation, skön stämning och massor av värme, är en bra sammanfattning.

Slutligen stort plus i kanten för amatörerna i Sköns Kyrkokör och Njurunda Motettkör. Mycket begåvat att agera så säkert stöd efter så knapp repetetionstid och Fristorp/Larssons beröm var definitivt inte av artighet utan ärligt menat.