Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skyll inte antisemitism på dålig integration!

Antisemitismen – hatet mot judar – har åter igen aktualiserats. Men hur kommer vi åt det?

Chefredaktören Göran Greider skriver i Dalademokraten (S) att "på lång sikt är brytandet av segregationen det som hjälper och integration betyder – borde i vart fall göra det - i praktiken oftast kamp mot arbetslöshet och upprustning av dåliga miljöer."

Och naturligtvis skulle vi kunna formulera en "högervariant" på samma tema: Om vi bara får lägre skatter, får köpa sprit i vanliga butiker och en ny låglönemarknad så försvinner antisemitismen.

Jag läser ett pressmeddelande från arbetsförmedlingen: "Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas mycket starkt." "Mer än åtta av tio nya jobb väntas gå till utrikes födda..." Jaha, då borde alltså antisemitismen minska. Eller? Nej, jag tror inte på det.

Varför inte i stället gå rakt på sak? Vi måste bekämpa antisemitismen genom att bekämpa antisemitismen.

Varför inte i stället gå rakt på sak? Vi måste bekämpa antisemitismen genom att bekämpa antisemitismen.

Vet du exempelvis vad du själv ska svara om en arg 17-åring frågar dig: Vad har du för bevis för att Förintelsen har ägt rum? Den sista överlevande från Förintelsen kommer snart att ha avlidit. Då måste vi stå rustade på ett nytt sätt för att förklara vad som hände.

Förintelsen framstår som obegriplig om vi inte känner till historien bakom. Nazisterna uppfann inte antisemitismen. De exploaterade den och drev den till sin yttersta spets. Den fanns där redan, även bland människor som inte var vare sig arbetslösa eller utslagna. Och vi behöver inte söka oss till Tsarryssland eller Tyskland för att hitta den.

I början av 1900-talet organiserades den svenska detaljhandeln i Sveriges Minuthandlares riksförbund. En av de första frågorna som det nya förbundet tog upp var hotet från "judarna". Judarna var inte bara ett hot mot den svenska detaljhandeln. De hade också en plan för att ta över hela världen!

Den framgångsrike konstnären Isaac Grünewald utsattes för en våg av antisemitisk propaganda. Inte bara från nazister, utan också från etablerade konstnärer som Karl Nordström.

I februari 1939 protesterade flera företagarorganisationer mot flyktinginvandring. De ville begränsa invandring av "främmande undersåtar" och "i synnerhet judar". Och vid det laget hade Kristallnatten ägt rum. De visste!

I februari 1939 protesterade flera företagarorganisationer mot flyktinginvandring. De ville begränsa invandring av "främmande undersåtar" och "i synnerhet judar". Och vid det laget hade Kristallnatten ägt rum. De visste!

Karl Nordströms problem var knappast bristande integration. Inte heller var det problemet för svenska företagarorganisationer. De tyckte att de stred för sina intressen. I den striden anammade de föreställningar om judar som fanns ute i samhället. Problemet var snarare att antisemitismen som idé i alltför hög utsträckning fick stå oemotsagd. Den kunde anammas som en inbillad lösning på en rad problem.

Enligt en studie från Forum för Levande historia från 2005 anser 17 procent av de tillfrågade att "judarna har för stort inflytande i världen". På frågan om Israel låg bakom attackerna mot USA den 11 september 2001 svarar visserligen 47 procent nej. Men 46 har inte någon uppfattning.

Vi vet att det finns en antisemitism bland Sveriges muslimer. Men undersökningen från 2005 ger ett allt för dåligt underlag för att dra några slutsatser.

Nästan hälften av de tillfrågade säger alltså att de inte har någon uppfattning när de konfronteras med en idiotisk konspirationsteori om attackerna den 11 september 2001.

Nästan hälften av de tillfrågade säger alltså att de inte har någon uppfattning när de konfronteras med en idiotisk konspirationsteori om attackerna den 11 september 2001. Detta löses knappast genom ökad integration, minskad arbetslöshet eller genom att människor allmänt lever ett lyckligare liv.

Detta är en strid för att berätta historien! Och den måste vi ta. I skolan, på ledarsidor, i politiska debatter. Och när någon säger i fikarummet att "judarna har för stor makt" måste vi andra säga ifrån. Det finns goda skäl att verka för minskad arbetslöshet och bättre integration. Men den ideologiska kampen mot antisemitismen måste vi ta ändå.