Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Slaget om Paris" får inte väst förlora

Det franska presidentvalets första omgång bjöd inte på några överraskningar. Ingen chock över felaktiga opinionsmätningar. Ingen avgörande påverkan (hittills) från de ryska trollarméerna och deras fejknyhetsgeneraler. Inte heller terrordådet mot poliser verkar ha påverkat nämnvärt .

Därför blev det mittenkandidaten Emmanuel Macron och Nationella Frontens Marine Le Pen som går vidare den andra omgången som avgörs 7 maj.

Nu väntar ett par långa veckor innan andra omgången avgör om det är Macron eller Le Pen som flyttar in i Élyséepalatset. Macron fick på valkvällen stöd av både Republikanernas FIllon och Socialisternas Hamon. Och mätningarna säger att Macron enkelt bör vinna en andra omgång mot Le Pen. Men frågan är hur många av Fillons väljare föredrar Macron i stället för Le Pen, för att inte tala om vänsterpopulisten Mélenchons väljarbas.

Läs mer: Vilken väg väljer Frankrike

Extremvänsterkandidaten som har mer gemensamt med Le Pen än Macron har vägrat att ge en rekommendation. Kommer Mélenchons väljare att rösta över huvud taget, eller vill de proteströsta mot "etablissemanget"?

Osäkerheten kring hur starka dessa destruktiva strömningar egentligen är består, liksom om Marine Le Pen har blivit ett godtagbart andrahandsalternativ för väljarna.

Räkna med att det ryska maskineriet kommer att göra sitt yttersta för att sänka Macron i syfte att få så många soffliggare som möjligt, liksom att mördarsekten Daesh som också vill elda på spänningarna kommer att försöka begå terrordåd.

För ett år sedan hörde jag historiken, journalisten och Pulitzerprisvinnaren Anne Applebaum konstatera att den västerländska liberala världsordningen bara var tre förlorade val från att gå under.

Sedan kom Brexit, därefter Trump.

Läs mer: Ryssland hotar vår demokrati

Och med två förluster har nu avgörandets stund kommit till Frankrike. En seger för Marine Le Pen vore ett hårt slag mot EU:s fundament. Nato skulle försvagas och protektionismen få livskraft. Rysslands europeiska ambitioner skulle komma närmare sitt förverkligande. En president Le Pen vore också drömresultat för mördarsekten Daesh, eftersom motsättningarna skulle gödas av hatet.

Det är därför som "Slaget om Paris" inte är något som de som tror på den liberala parlamentarismen och internationella samarbeten får förlora.

Och även om Macron skulle ta hem den andra rundan och bli president finns det fler strider som inte får förloras.

Närmast efter Frankrike väntar Tyskland i september.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).