Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biltokige Fredrik har vänt motgångar till hopp: "Brukar tänka att det löser sig"

/
  • Fredrik Carlgren längtar efter att bli klar med sin Chevrolet Bel Air. Och då tänker han använda den.

Ibland inträffar saker utanför ens kontroll. För jubilaren Fredrik Carlgren har det skett lite väl många gånger. Men tack vare sitt enorma motorintresse har han kanske äntligen kommit rätt.

Annons

Dörrarna till ladan öppnas med ett knarr och där inne står det som tar upp en stor del av Fredrik Carlgrens fritid – en svart Chevrolet Bel Air från 1950.

De böljande formerna vittnar om en svunnen tid då bildesign handlade mer om att sticka ut än att vara så energieffektiv som möjligt. Fredrik ser fram emot att bli klar och få visa upp den.

– Någon gång skulle jag nog vilja ställa ut den. Jag visade den på en utställning i Bergsåker i fjol när jag hade fått i gång den. Då kom det fram en del äldre som hade haft en liknande bil i sin ungdom. Sånt är kul, säger han.

Läs också: Se den nostalgiska samlingen: Christer och Susanne har bilar från fyra olika decennier

Intresset för motorer började tidigt under uppväxten på Alnö. Först var det båtar, därefter mopeder, motorcyklar, snöskotrar och till sist bilar.

– Jag skaffade en roddbåt redan när jag var åtta år, och senare blev det att jag började meka med båtmotorer. I tonåren hjälpte jag grannen att totalrenovera en motorcykel.

Men det verkar inte ligga i generna. Brorsan var inne på IT och datorer medan föräldrarna höll på med hästar.

– Jag provade att rida, men det var inte min grej. Det var mycket roligare med fart och fläkt.

Läs också: Hillbillys i Timrå lockade både läckra bilar och människor: "Bästa cruisingen i Västernorrland"

Yrkeslivet började skakigt för Fredrik, som gick elprogrammet på gymnasiet och skulle bli instrumentelektriker. Han hade fått höra att det skulle finnas mycket jobb när han var klar, mycket på grund av att 40-talisterna skulle gå i pension. Verkligheten blev en helt annan.

– Problemet var ju att 40-talisterna aldrig ersattes, de tjänsterna drogs in i stället. Så jag fick söka annat.

Det blev sommarjobb på Östrand och ett långtidsvikariat som fastighetsskötare på HSB innan Fredrik tog beslutet att sätta sig i skolbänken igen. Han läste till CNC-operatör, ett jobb som går ut på att programmera maskiner inom produktion. Han fick praktik på ett företag i Svartvik. Men så kom finanskrisen och lågkonjunkturen 2008.

– Då rasade allt samman och alla CNC-jobb försvann. Otur, tänkte man väl. Men jag brukar tänka att det löser sig, och alltid hittar man något nytt.

Mycket riktigt fick han ett nytt jobb, på Emhart, där han blev kvar i fyra år. Då kom jättevarslet som till slut ledde till att 150 anställda fick sluta. Fredrik skrattar till lite uppgivet när han berättar om bakslaget.

Men kanske är en vändning nu på gång. Fredrik har precis börjat provjobba som servicetekniker på Nordtruck i Tunadalshamnen, något som går väl ihop med hans fritidsintresse.

– Det känns bra så här långt, och förhoppningsvis blir jag kvar. De verkar positiva.

Och Chevan i ladan på Alnö, blir den klar till sommaren? Det är i alla fall planen, menar Fredrik.

– Det är fortfarande mycket kvar, och det jag gör just nu är inte särskilt kul. Men det roligaste är kvar – smådetaljerna när man ser bilen ta form. Jag har en del funderingar på hur jag vill ha den, men jag har inte bestämt mig helt, säger han.

Läs också: Jubilaren Tommy: "Det är en härlig känsla att sakta glida runt med bra musik"

■■ För fler grattisintervjuer och reportage, klicka här.

Mer läsning

Annons