Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eldsjäl som räddat flera människoliv

Han kör den gamla brandbilen i stan, och är engagerad på flera håll. I dag fyller Tommy Jansson 60 år, men fortsätter köra på som vanligt. Här berättar han med egna ord:

Annons

Jag föddes på Sundsvalls BB 1955. Året före hade min pappa, som var duktig fotbollsspelare, blivit värvad till Giffarna från Göteborg. Smeknamnet blev hos många Lill-KG, och precis som pappa KG blev jag senare brandman.

De första åren hade familjen en lägenhet på gamla brandstationen. Om jag minns rätt så försökte jag tända på gamla brandstation åtminstone två gånger. Tur nog var huset byggt av tegel.

Familjen flyttade senare upp till Bragegatan på Haga och jag fann snart en stor gemenskap i Skönsberg, med både HOIF-grabbar på Ingegärds fik, men också mycket av det farliga och lite spännande.

Tyvärr är många av kamraterna från den farliga sidan borta i dag.

De första yrkesåren var jag reparatör och svetsare på Ortvikens pappersbruk.

Det var en härlig och lärorik tid. Samhällsengagemanget ökade och jag startade två SSU-klubbar, en på Ortviken och en i Skönsberg.

Dessutom blev jag ordförande i en nybyggd HSB- förening i Korsta/Ortviken. Jag sänder en tacksam tanke till många av de gubbar och kvinnor på Ortviken och i Skönsberg som jag ofta hade livliga diskussioner med. Att jag senare i livet fick medverka till de tre Skönsbergsböckerna och starta Team Heffners får bli min hyllning till dem.

Vid 25 års ålder bar det iväg till Sundsvalls brandkår och jobbet som brandman. Det var bara att sätta sig i baksätet och hänga med. Det hände väl någon gång i början att man hade hjälmen bak och fram samt bidrog till en del övriga dråpligheter.

Men jag har också med tiden förmodligen räddat några människor.

Särskilt minns jag en våldsam brand i Nacksta, på sjunde våningen, när en man hoppade rakt ner i korgen på maskinstegen, där jag befann mig på väg upp mot honom i höjd med sjätte våningen.

Den 1 oktober, på dagen 35 år sedan jag började på Räddningstjänsten, går jag i pension.

Jag känner mig oerhört tacksam till Sundsvall som gett mig ett härligt liv, en fin familj och goda vänner.

Det kommer inte att bli någon brist på sysselsättning. Yrkeslivet avslutas med två brandkårsböcker och en ny film om Sundsvallsbranden.

Vid sidan av brandmansjobbet är jag engagerad i ungdomsfotboll, och har i sommar hjälpt till att genomföra Drakcupen, Sundsvalls största ungdomsevent.

Dessutom kör jag den gamla brandbilen i stan och berättar historier som förenar så mycket av berättelsen om Sundsvall och Sverige. Jag har till exempel både Bergslagen och Bohuslän i mig genom mamma och pappa.

Mer läsning

Annons