Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från Solberg till saudiska öknen

/
  • Lars-Evert Eriksson njuter av skoteråkning och fiske på vintern.

Lars-Evert Eriksson, Hemmanet, Kvissleby fyller 60 år den 6 februari, 2015. Han har arbetat många år utomlands. Här skriver han själv om sitt liv.

Annons

”Jag föddes i en liten by, som heter Solberg, Örnsköldsviks kommun.

Efter grundskola, så fick jag min första lärdom i byggandets konst av min far och farbröder, som alla var duktiga byggnadsarbetare. Efter en tid började jag studera och utbildade mig till byggnadsingenjör, och började arbeta på Jacobssons Ingenjörsbyrå, i Härnösand. Sedan blev det Allmänna ­Ingenjörsbyrån i Härnösand.

Jag utförde olika konstruktionsuppdrag i huvudsak åt Graningeverken. Jag var bland annat med i konstruktionen av Näs kraftverk i Dalälven och Åsele kraftverk, samt arbeten åt Great Lake Carbon i Härnösand. Samtidigt utförde jag bokillustrationer i byggtekniska läroböcker, åt Härnö-förlaget i Härnösand.

Sedan blev det arbete åt VBB, i Saudiarabien och skötte byggkontrollen vid byggandet av Buwayb ­Water Treatment Plant. Vid den tiden var det världens största vattenreningsanläggning och den byggdes i den saudiska öknen.

Jag bytte sedan jobb och skötte byggkontrollen av olika projekt åt Royal Saudi Air Forces projekt i Saudi­arabien. Bland annat i Taif och Riyadh. Jag åkte också till Korea på uppdrag av Hanil Development och lärde dem svensk formsättning.

Efter några år blev hemlängtan för stor och jag åkte hem till Sverige och var ansvarig för byggandet av en liftanläggning i min hemby Solberg.

Sedan fick jag arbete åt Lundh Arabia i Saudiarabien. Första uppdraget var att ansvara för underhållet av King Feisal Hospital i ­Riyadh. Efter detta så var jag ansvarig för byggandet av ett stort antal kraftverk i den saudiska öknen. Efter detta blev det diverse uppdrag åt Lundh International i olika delar av världen. Samtidigt passade jag på att resa.

Efter ett stort antal resor, så gifte jag mig i Cebu Island i Filippinerna. Vi byggde hus och hade vår egen lilla strand vid havet. Men tristess och hemlängtan drog mig hemåt med min filippinska fru.

Väl hemma så började jag arbeta en kortare tid för Skogsvårdsstyrelsen i Örnsköldsvik. Jag fick sedan anställning som verkmästare åt Linjeingenjörernas Byggnads AB i Sundsvall, och ansvarade för byggandet av en delsträcka av den stora kraftledningen som gick från Boden till Hjälta, utanför Sollefteå. Sedan blev det arbete som kommunalingenjör i Sollefteå. Sedan blev det arbete som fastighetsförvaltare, för Örnsköldsviks kommun. Byråkratin tråkade ut mig och jag började som skadeinspektör, åt Folksam i Örnsköldsvik, 1988.

Jag har varit Folksam trogen sedan dess och har arbetat senare som skadeinspektör, skadeingenjör, inköpschef, byggteknisk chef och nu som byggrevisor.

Jag har två barn. En pojke på 30 år som bor i Örnsköldsvik och en flicka på 26 år, som bor i Oslo, Norge.

Jag skilde mig 1998 och är nu lyckligt gift på nytt och bor på Hemmanet i Kvissleby. Mina största intressen är naturliv och fiske. Speciellt flugfiske.

Hitta rätta flugan, kasta ut och känna draget i linan när öringen hugger, är en underbar känsla. Förutom fiske i Solberg så blir det lite laxfiske i Norge ibland.

Jag åker till Glomma i Norge och fiskar harr, varje höst. Det är alltid lyckat fiske där.

På vintern blir det skoteråkning och fiske. En kolbulle och lingon anrättat på min Murrika, är en lyxmiddag när man är ute och fiskar.

Min gamla by Solberg har en stor del i mitt hjärta. Ditt åker jag så ofta jag kan för att koppla av.”

Mer läsning

Annons