Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon har varit på botten och vänt

/
  • Anneli Bäckström blickar framåt efter några tunga år. Att fylla 50 år ser hon bara som positivt.

Efter en period präglad av frustration och inre kaos har livet vänt för Anneli Bäckström från Alby. I dag fyller hon 50 år och har en framtidstro som aldrig förr.
– Nu står jag på toppen, säger hon.

Annons

Att ställa upp på en intervju med anledning av sin födelsedag vore för några år sedan helt otänkbart för Anneli Bäckström. Hon har tidigare inte varit den som velat synas eller uppmärksammas. Något som märktes redan i skolan, där Anneli var en duktig elev men som lade band på sig för att inte sticka ut för mycket.

Den där känslan blev allt mer påtaglig när hon 2002 gick igenom sin största motgång i livet, då en arbetsplatskonflikt utmynnade i att hon inte fick fortsätta.

– Jag blev jättesjuk och livet var mörkt då. I samband med detta sa någon till mig att man går stark ur motgångar. Jag blev arg, för det är ju inte det man vill höra när man är ledsen. Men det var så det blev till slut, säger hon.

Hon ville inte sjukskriva sig utan beslutade sig i stället för att vända tillbaka till studierna. Det ledde så småningom till en magisterexamen i specialpedagogik, en filosofie magisterexamen med pedagogik som huvudämne samt ytterligare en magisterexamen i rehabiliteringsvetenskap. Och det är framför allt den senare som ger Anneli möjlighet att syssla med det hon verkligen brinner för.

– Jag vill hjälpa människor att komma framåt, det är så himla kul. Och där har jag verkligen något att ge. Jag har själv varit längst där nere, men nu känner jag att jag står på toppen.

Anneli fick ytterligare en "dipp", som hon beskriver det, i samband med att hon skrev sin bok "Ful, fet och värdelös – vikten av att synas" under 2012. Boken, som till stora delar är självbiografisk och beskriver hur det är att leva mitt i ett inre kaos, rev upp stora sår under skrivprocessen.

– Jag tror att det kom ikapp mig. Barnen hade flyttat hemifrån och vi hade tvingats ta bort flera husdjur, så det var ovanligt lugnt och tyst hemma. Så småningom fick jag problem med hjärtat och var tvungen att ta det lugnare.

Anneli och maken "Benka" bråkade ofta under den här perioden och det var nära att äktenskapet sprack.

– Det tärde hårt på oss hemma, och det höll på att bli skilsmässa. Men vi pratade mycket med varandra. Ju mer man gör det, desto mer förstår man varandra. Dessutom har jag alltid varit öppen mot mina barn med hur jag mår. Jag tror att det har gjort dem starka.

Skrivandet visade sig dock ha en terapeutisk effekt, och när boken var klar och senare släpptes ljusnade det igen för Anneli.

Plötsligt såg hon helt annorlunda både på sig själv och sin förmåga att lyckas med det hon ville.

Och, inte minst, det fick henne att hoppa upp på cykelsadeln.

Hon och maken började med en tur till Söråker på 16 mil för att året därefter sikta mot "Benkas" hemstad Avesta. De fick avbryta efter 20 mil på grund av vädret, men i år lyckades de ta sig hela vägen, 34 mil enkel resa.

– Cyklingen har betytt väldigt mycket. Nästa år lutar det åt Kebnekaise. Och lyckas inte det, so what? Kan man lyckas kanske man också kan komma till insikten att det inte är farligt om man inte gör det. Men misslyckas, det ordet finns inte för mig, precis som värdelös, säger Anneli.

Mer läsning

Annons