Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Köpte Cadillac – utan att familjen visste om det

Jan från Bergsåker har varit med om mycket genom åren. Med sitt stora intresse för motorer och fordon kommer även en hel del historier att berätta.

Annons

– Jag var ingen buse när jag var yngre, men jag var dålig i skolan. Vi satt kvar i första och femte klass. Så i praktiken har jag bara gått 5 år i skolan. Allting jag kan har jag lärt mig på egen väg. Jag är självlärd inom det mesta. Man brukar säga att jag gått genom ekluten, säger han och fortsätter:

– Men det är sådant som håller mig igång. Jag brukar säga att jag undviker allt som inte är roligt. Om det är någonting som inte är så roligt så får man försöka se det positivt.

Jan har många strängar på sin lyra. En av strängarna är delen av sitt liv som handlar om kemtvätten som han köpte och ägde i många år.

– Året var 1959. Jag hade provat massa olika arbeten och av en slump hamnade jag på dåvarande IMA-tvätten. Vi köpte upp tvätteriet 1978 och det resulterade i att jag blev kvar där i alla år efter det. Vi sålde stället 2001 efter att ha drivit det i 25 år. Det är nog det enda tvätteriet som är kvar i stan, säger han.

En annan sträng på lyran är hans intresse för musik – och i synnerhet instrumentet ukulele.

– Jag är med i Haralds ukeband. Vi spelar all slags musik som är glad från 40-, 50- och 60-talet. Det har gjort att jag fått många goda vänner och jag hinner inte med att träffa alla nu för tiden.

Förutom att spela instrument och äga kemtvättar, så har han ett stort intresse för allt som har med motorer att göra. Han är bland annat med i Cadillac-klubben, Sundsvalls motorveteraner och Sundsvalls seglarsällskap. När man pratar med Jan så märker man att många anekdoter han berättar innefattar just om bilar och båtar. Han berättar en historia som utspelade sig när han fyllde 75 år.

– Det var så att jag åkte ned till Göteborg. Där köpte jag Nils Poppes svärfars gamla Cadillac; detta helt utan att familjen visste om det. Första veckan efter det så talade varken frugan eller barnen med mig, men så småningom blev de nyfikna och ville provåka. Det tog ett tag, men sedan smälte dem det hela, säger han och skrattar.

I många år har bilar, båtar och mopeder varit en stor fäbless. Han berättar om de båtar han ägt genom åren.

– 1974 sålde vi ett fritidshus vi ägde och tänkte köpa en båt i stället. "Ni är inte kloka", sade folk. Men vi gjorde det ändå. Efter det ägde vi totalt fyra stora båtar under de kommande 15 åren. 1989 sålde vi sista fina båten som var som ett flytande sommarhus. Det var slutklämmen på mina år som fritidsskeppare.

På platsen där han en gång bodde när han var ung, står nu hans egna hem.

– Jag har 4000 kvadratmeter med hus, trädgård, blommor och buskar. Bostaden ligger på en del av mitt gamla föräldrahem. Jag tog den sämsta biten och det visade sig att det var ett myrmarksområde. Så jag köpte en stor grävmaskin och grävde ut sankmarken. Vattenspegeln som fanns från början blev större och blev till sist en damm.

Dammen på Jans tomt kom i ett senare skede att spela en stor roll i en annan historia.

– En dag för tre år sedan så kom min granne och sade: "Du som hållit på med båtar, följ med mig och kolla på en båt". Det var höst; mörkt och jäkligt. Vi åkte iväg och tittade båten som hans kusin ägde. "Jag vill att du köper den. Du får den billigt", sade han. Jag tänkte efter och sade: "Vi skiter i det här". Vi åkte därifrån, men det grodde efter och jag tänkte att det var något mystiskt med båten. Så vi åkte tillbaka och kollade på båten. Då visade sig vara en av sjöfartsverkets gamla båtar; en Lunkentuss. Så jag köpte båten, ställde den hemma hos mig. Efter ett tag beslöt mig för satte ned den i dammen hemma och folk tyckte jag var helt galen.

I många år har Jan jobbat med sitt hem där han varit i trädgården där han fixat och donat. Men nu för tiden kan han inte jobba hemma lika mycket; detta eftersom han har en skada sedan två år tillbaka. Men han är fortsatt är positiv och förhoppningen är att komma tillbaka stark inom kort.

– Det jag nu ser fram emot är att läkarteamet får ordning på kroppen min. Så födelsedagen kommer jag att fira på annan ort. Men är det då så att jag blir fri från den här skiten, då ska jag ha en fest för alla, säger han och avslutar med ett stort skratt.

Mer läsning

Annons