Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En sann socialist har somnat in – minnesord över Bengt Österlund

Annons

Bengt Olov Österlund blev 93 år och var sin hembygd trogen livet ut. Han var en känd profil i Selånger och få har missat hans glada ”Hej kamrater”.

Bengt kom från en stor familj. Familjen hade det tufft ekonomiskt så Bengt fick bo hos släktingar några år under uppväxten. Vid 17 års ålder arbetade Bengt som matros på sjön. Han värnade om de svaga i samhället. Det var därför enkelt att smuggla flyktingar från Polen när han arbetade på båten.

Han var en skojfrisk man och i värnplikten efter att han lade krokben på överbefälhavaren blev han satt i arresten i 35 dagar. Det var långt hem på permission. Han tränade istället sitt skytte för att vara bäst. Efter militärtjänsten flyttade han till Stockholm för att arbeta. Där spenderades fritiden åt boxning. Bengt blev en duktig boxare och deltog i SM.

När han flyttade hem började han arbeta på LV5 men när det uppdagades att han var medlem i Kommunistisk ungdom fick han sparken. Så småningom skaffade Bengt sig en egen tankbil och blev åkare.

Bengt var röd in i minsta atomkärna i kroppen. Höjdpunkten var när Proletären låg i brevlådan. Under 70-talet fick han chans att påverka då han blev invald i kommunfullmäktige för VPK. Där sade man att ett helt bibliotek kunde byggas med alla Bengts motioner. Att som egenföretagare vara politiskt engagerad i VPK var inte konstigt för Bengt.

Bengt levde med hoppet om att ”nästa val tar vi makten”. Han lovordade alla ett hedersmedlemskap i partiet och sade ”jag skall snacka med grabbarna i partiet”. Politiska diskussioner var det bästa Bengt visste och han ville att alla skulle ha samma åsikter som han själv. Skrivelser undertecknade han med ”Bengt den röde”. Han brann för samhället, hellre röd än död var hans motto. Bengt njöt av stunder med familjen och predikan om politiken. Från dag ett skulle man lära sig vad en klok människa är, det är en människa som röstar rött.

Bengt genomförde Vasaloppet minst 20 gånger. En medalj som han gärna berättade om är den han erhöll vid Vasaloppet i Mora, USA. Ett problem med resan var att erhålla visum till USA eftersom han var kommunist och fanns med på SÄPOs listor. Men det hindrade inte Bengt som tog sin bil och åkte till Stockholm för ett möte med amerikanska ambassadören och fick sitt visum.

Tjenare Bengt! ”Nej, jag är ingen tjänare bara en vanlig arbetare” kontrade Bengt med. Han hade alltid hade svar på tal. Kvicktänkt och rapp var bidragande faktor till att han var bra i politiska diskussioner.

Bengt lämnar efter sig en stor saknad hos många. Nu är det en stark röd röst mindre i världen men Bengt kommer alltid leva kvar hos oss som kände honom, i våra minnen samtidigt som vi ler åt resan vi fick göra tillsammans.

Barnen

Mer läsning

Annons