Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord Hans Blomqvist

/

Hans Blomqvist har hastigt lämnat oss. En älskad make, pappa och svärfar, och för mig – morfar. Den 15 november somnade han in 67 år gammal i Torrevieja, Spanien.

Annons

Hans föddes den 24 september 1947 hemma i Nolby, där han också växte upp. Redan som sextonåring träffade han sin älskade Lisbeth.

Det hela började på ett tivoli i Juniskär där Lisbeth sålde lotter. Bredvid henne stod väninnan Marie-Louise och gjorde detsamma, men hennes lotter var något dyrare. När Hans gick fram och testade lyckan gjorde han det hos Lisbeth. Och det valet kom han aldrig att ångra.

Det var kärlek vid första ögonkastet! Hans uppvaktade Lisbeth flitigt under månaderna som följde.

En kall vinterdag satte han sig på mopeden med en gran som han hade huggit för hand. Den skulle Lisbeth och hennes mamma Gulli få eftersom julen var i antågande.

Dessvärre ställde väder och vind till det hela, och när han kom fram till lägenheten i Bredsand, med en fin snusnäsduk knuten om halsen, var nästan alla barr borta.

Men kärleken var allt annat än borta. Året därpå föddes dottern Helén och fyra och ett halvt år senare kom sonen Erik till världen. Efter att ha varit inneboende hos Hans föräldrar Göta och Howard under några år flyttade de till en egen lägenhet i Kvissleby. Men boningen behövde förstås inredas. Några möbler fanns inte. Och pengar i överflöd var det inte tal om. Hans fick sälja förstärkaren till sin älskade elgitarr så att de kunde köpa en dubbelsäng.

37 år gamla blev de morföräldrar när Helén fick mig. Det blev många besök till den röda sommarstugan i Uddarna under åren. Jag älskade att vara där.

1994 förverkligade Hans och Lisbeth sin dröm om ett liv i Spanien. Det blev en lägenhet i Torrevieja med en stor terrass och havet några minuter bort. Där bodde de halvårsvis. De njöt av den svenska sommaren i Medelpad och åkte ner till solen strax innan den första snön började falla.

Sista året strålade verkligen Hans. Han mådde så bra och var sprudlande glad. Verkade helt enkelt lycklig och planerade glatt för framtiden. Under allhelgonahelgen firade han och Lisbeth 50 år som förlovade.

Det känns så fruktansvärt orättvist att han har lämnat oss. Det var en fredag i Spanien som alla andra. En obligatorisk tur till stadens marknad följdes av en middag med risplättar och stekt kyckling.

Några timmar senare knackade döden på. Plötsligt och helt oväntat.

Han låg i sängen och fick plötsligt svårt att andas. Ambulansen var snabbt på plats. Men då var det redan för sent.

Jag är oändligt glad att han hann vara med på min och makens bröllopsfest i våras. Jag hoppas att älskade morfar har fest någon annanstans nu.

Anna Shimoda, barnbarn

Mer läsning

Annons