Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord över Ingrid Viktoria Svensson

Ingrid Viktoria Svensson, Sundsvall har avlidit i en ålder av 86 år.

Annons

Ett minnesord till Ingrid Viktoria Svensson kan vara en av de svåraste texterna att ta sig an. Den markerar ett slut på en fantastisk livskraft. Att sammanfatta Ingrids liv som stöttepelare, vän och medmänsklig supporter är ett uppdrag av rang som inte bör tas lättvindigt.

Ett sätt är att återberätta hennes livshistoria. Hennes utmanande men kärleksfulla uppväxt i Jönåker med mamma och två systrar. Hur hon som ung barnflicka jobbade på dagarna och studerade via Hermods på kvällarna. Eller sagan när hon träffade livets stora kärlek Sune under sommarjobbet i fjällen. Och uppföljaren om hur de gifte sig som Ica-kurirens "Midsommarbrudpar" 1955 och levde lyckligt i alla sina dagar. Texten skulle kunna återge alla skidlopp som åkts, alla cykeltävlingar som cyklats, alla golfrundor som spelats, alla säsongsavslutningar på seniorgympan som avslutats. Eller historien om hur hon i kampen mot astman läste basmedicin vid Uppsala Universitet, utbildade sig till zonterapeut och blev egenförklarad naturläkemedelsentusiast.

Eller ska Ingrids egna texter få användas som modell för hur vi bör minnas henne bäst? Hennes texter som var en central del på varje högtidsstund och fest. Texter, dikter, och verser var för henne ett sätt att uppmärksamma och högtidlighålla det som hände just då. Med otvivelaktig precision lyfte hon människor och stunder bättre än få. I hennes texter finns våra minnen på pränt, så att vi alla kan minnas vad som hänt. Det är en gåva som består, som upprätthåller hennes minne i många framtida år.

Eller kanske är det bästa sättet att uppmärksamma bortgången av en sådan fantastisk kvinna, med en moralkompass som styrde bättre än de flestas, genom att se de människor hon tog under sina vingar. Dels familjen som hon höll så otroligt nära men också alla de andra i hennes liv. Vänner, kollegor, studenter, patienter. Med kärlek såg hon människor oavsett ursprung, sexualitet, handikapp eller livsbegränsningar. Både som syokonsulent och zonterapeut. För många av dem som släppte in henne i sina liv blev hon stundtals en livsavgörande del.

Men det som bäst kan beskriva Ingrid är den röda tråden i hennes empati och stora hjärta. För även när det verkade osannolikt så fanns det alltid lite plats över för den som behövde hjälp eller någon som lyssnade. Någon som förstod. Någon att luta sig mot. Och det är detta vi alla bör ta med oss från Ingrid. För när vi inte längre kan luta oss mot henne, får vi luta oss mot varandra.

Slutligen är det omöjligt att beskriva exakt hur mycket Ingrid fattas oss. Men när vi saknar henne som allra mest, när det gör som mest ont, kom ihåg att vi aldrig kommer förlora den kärlek hon gav oss. Och att ofta använda orden tack och förlåt.

Alexander, barnbarn

Mer läsning

Annons