Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vännerna saknar en positiv person – minnesord över Ola Román

Ola Román, tidigare rektor vid Högskolan Sundsvall/Härnösand från dess början fram till bildandet av Mitthögskolan, har avlidit. Ola Román sörjes närmast av hustru Gunilla och sonen Mikael.

Annons

Till rektor vid högskolan i Sundvall/Härnösand rekryterades 1977 en ung universitetslektor i sociologi, 35 årige Ola Román, från Umeå universitet. Det var nog tur att högskolans förste rektor var ung och optimistisk till sinnelaget och inte hade någon tung akademisk tradition med sig i bagaget. Förutsättningarna att bygga upp en akademisk utbildning var nämligen betydligt bättre på andra orter i landet. Optimismen och inte minst förmågan att se problemen som möjligheter och ta sig an dem som utmaningar var egenskaper som en rektor för högskolan i Sundsvall/Härnösand behövde. De förmågorna hade Ola Román.

Ola Román insåg att det inte var någon idé att försöka göra högskolan till en kopia av något av de existerande nationella universiteten. Här gällde att göra högskolan till hela länets högskola, en högskola i nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor.

Få högskolerektorer har kunnat tävla med Ola Román om att prata med och övertyga kommunalråd, landstingsråd, direktörer i de stora bolagen, och de många små, om högskolans betydelse för länets och regionens utveckling. Samarbete var Ola Románs credo.

Förutsättningarna för forskning vid de nya högskolorna var inte goda, men Ola Román arbetade framgångsrikt med att – inte minst med stöd från näringslivet och regionstyrelsen för den högre utbildningen i Norrland - skapa goda villkor för forskning. Vad gällde grundutbildningen måste högskolan få riksrekryterande och ”unika” utbildningar som dragkraft. I det avseendet var etableringen av journalistutbildning Sundsvall, och till den en professur i journalistik kopplad, väldigt viktig.

Som den framsynte samhälls- och högskoleanalytiker han var förstod Ola Román att högskolan i Sundsvall/Härnösand var en alldeles för liten enhet för att kunna utvecklas. Därför måste högskolan i Östersund och Sundsvall/Härnösand hitta närmare samarbetsformer och på sikt bilda en gemensam högskola.

Ola Román lyckades få ledande kommunpolitiker och landstingsråd, landshövdingar och inte minst högskoleanställda i Västernorrland och Östersund att förstå att alla är vinnare på ett samarbete. Efter många, långa och kämpiga diskussioner kunde Mitthögskolan bildas 1993, förutsättningen för dagens Mittuniversitet.

För oss som fått förmånen att arbeta nära Ola Román saknar vi nu, en positiv person, som trodde på andras kapacitet och aldrig gav upp. En person som såg ett nej som första steget i en förhandling och som aldrig avfärdade en invändning mot sitt eget resonemang. Vi saknar en prestigelös person som lyssnade på andras idéer, det kunde ju tänkas att förslagen blev bättre då och det var det viktigaste för Ola Román; att förslagen och besluten blev så bra som möjligt oavsett vem som först kom på dem.

Dan Brändström, Lars-Gunnar Nilsson och Walter Rönmark

Mer läsning

Annons