Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snabbare försurning av världshaven

Delar av världshaven försuras tio gånger snabbare än vad som hittills antagits. Den accelererande försurningen är tydligt kopplad till de stigande koldioxidhalterna i atmosfären, visar en ny amerikansk studie, den mest detaljerade i sitt slag.

Annons

Under de senaste 150 åren har världens hav långsamt blivit surare, och pH-värdet har sjunkit med ungefär 0,1 enheter. Det kan tyckas lite, men motsvarar en ökad surhet med 25 procent.

Inom hundra år bedöms världshaven, enligt tidigare studier, bli mellan två och fyra gånger surare än i dag. Det skulle i så fall få stora konsekvenser för hela det marina ekosystemet.

Men situationen kan i vissa delar av haven vara ännu dystrare än så, varnar amerikanska forskare i senaste numret av tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (Pnas).

Den nya studien baseras på runt 24 500 mätningar under åtta år av ph-värdet i ett stort antal kustvatten i världens tempererade klimatzoner, där fisketrycket är som störst. Det är den första detaljerade kartläggningen av havsförsurningen på dessa breddgrader.

– Försurningen ökade mer än tio gånger snabbare än vad olika klimatmodeller och andra studier förutsett, säger professor Timothy Wootton vid Chicagouniversitet, huvudförfattare till studien.

Av flera undersökta faktorer, kopplade till förändringar på grund av minskade pH-värden i haven, var det enligt Wootton bara koldioxidhalterna i atmosfären som tydligt speglade den ökande havsförsurningen.

När haven tar upp koldioxid bildas kolsyra, en svag syra som gör att pH-värdet sjunker. Det har på senare år skett i både Stilla havet och i Atlanten. Den ökande surheten minskar enligt studien havens förmåga att absorbera koldioxid.

På dagarna sjunker koldioxidhalterna i haven när fotosyntesen bidrar till att frigöra koldioxid, på nätterna ökar nivåerna igen. Studien dokumenterade såväl detta mönster som det faktum att försurningen ökade stadigt och snabbare än forskarna väntat sig.

Timothy Wootton betonar att det allt surare havsvattnet kommer att orsaka allvarliga konsekvenser för det känsliga marina livet.

– Försurningen kan bli en mer akut fråga än av vad forskarna antagit, åtminstone i vissa havsområden, säger han.

De sjunkande pH-värdena kommer enligt havsforskare att skada de tidiga livsstadierna hos flera marina nyckelarter. Det gäller särskilt de som bildar kalkskelett av något slag, som exempelvis koraller, sjöstjärnor, kräftdjur och musslor.

Det krävs en svag basisk miljö för att skalen ska bildas och växa till. När haven blir surare kan det dels bli svårare för havsdjuren att ta upp kalk, dels kan den surare miljön i värsta fall bidra till att lösa upp skelettet hos många marina arter.

Risken är stor att det marina livet inte hinner anpassa sig till det nya havsklimatet. Pnasforskarna betonar att den ökade försurningen kan störa många livsviktiga processer i haven, som uppbyggnaden av korallrev eller fisket efter skaldjur.

Nyligen varnade australiska forskare för att värdefulla korallrev, som Stora barriärrevet, kan vara mycket illa ute. De anser att forskningen underskattat hur hårt försurningen kommer att slå. Enligt dem kan viktiga korallalger, som bidrar till att bygga upp reven, slås ut före 2050.

Forskare vid Göteborgs universitet har studerat hur ett liv i ett tre gånger surare havsvatten – den nivå som kan vara ett faktum 2100 – påverkar havssjöborrens förmåga att fortplanta sig. De fann att förmågan skulle minska med 25 procent.

Ett EU-finansierat projekt, med svenska forskare involverade, drog i gång i somras för att få en mer komplett bild av hur försurningen påverkar det marina livet. Forskarna ska bland annat undersöka de arktiska vattnens kemiska sammansättning. Syftet är att skaffa sig en bild av hur havet påverkas i dag och på längre sikt.