Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Klimatet hänger inte på några plastkassar

Användningen av plastpåsar har minskat kraftigt sedan en ny lag infördes i somras, som tvingar butiker att fråga sina kunder om de vill köpa till en påse eller avstå.

Att tacka nej till en påse och istället lägga sina varor i medhavd väska eller kasse är ofta odramatiskt, och naturligtvis är det bra att minska användningen av plast, inte bara för att plast görs av olja som förr eller senare kommer att ta slut.

Att däremot byta plastpåsen mot en papperspåse, som många gör till exempel då de handlar i livsmedelsbutiker, är inte nödvändigtvis att göra klimatet en tjänst.

Att tillverka och transportera en papperspåse kräver betydligt mer energi och orsakar högre utsläpp än att tillverka en plastpåse. En papperspåse som hamnar på soptippen släpper också ut metangas då den bryts ned.

Det är inte ens säkert att tygpåsen är bättre, lite beroende på hur många gånger man återanvänder den. Ofta är den tillverkad av billig bomull och bomullsproduktion är inte sällan en riktig klimatbov.

Det är inte ens säkert att tygpåsen är bättre, lite beroende på hur många gånger man återanvänder den. Ofta är den tillverkad av billig bomull och bomullsproduktion är inte sällan en riktig klimatbov.

Den nya lagen har sitt ursprung i ett EU-direktiv om att minska användandet av plastpåsar till max 40 påsar per person år 2025. Många länder har helt förbjudit plastpåsar, och det finns ofta goda skäl. Skäl som är i princip ogiltiga i Sverige. Här skräpas det inte ner lika mycket som i många andra länder. Plast återvinns, och plastpåsar som vi lägger våra sopor i eldas ofta upp.

Problemet med plast i naturen som inte bryts ner, som hamnar i havet och skadar djur och natur är betydligt mindre i Sverige än i många andra länder. Det kan också beskrivas så att det inte är plastpåsen som är boven, det är när den kasseras den kan ställa till det. En plastpåse har dessutom fler återanvändningsområden än en papperspåse, och är i många fall mer hållbar än papperet.

På senare år har påsar av grön polyeten introducerats på marknaden. De är återvinningsbara, till skillnad från en tidigare generation biologiskt nedbrytbar plast, och tillverkade av framförallt sockerrör. Dessa har betydligt mindre miljöpåverkan både i tillverkning och kassering än vanliga plastpåsar. Och om de dessutom återvinns är det svårt att se att de skulle vara sämre för klimatet än papperspåsen.

Summan av det hela verkar vara att det inte spelar så stor roll vilken påse du använder för att ta hem dina varor, det viktiga är att du använder den så många gånger som möjligt.

Summan av det hela verkar vara att det inte spelar så stor roll vilken påse du använder för att ta hem dina varor, det viktiga är att du använder den så många gånger som möjligt.

Att just plastkassen seglat upp som en av de värre miljöförstörarna på senare tid, när de verkliga bovarna så som flyget och köttproduktionen slipper undan, tycks vara så pass simpelt som att det ändå är lättare att som konsument välja bort en påse till förmån för en annan (som kanske inte ens är bättre) och därmed känna sig lite duktig, än att på allvar förändra sina vanor och välja bort semesterresan eller söndagssteken.

Det är att sila mygg och svälja kameler, och det är inte så vi kommer att rädda klimatet.

Klimatutsläppen ökar. Det är djupt oroväckande och ett dåligt betyg åt regeringen och inte minst miljöpartisterna i densamma.

Tyvärr är det knappast lagstiftning om plastpåsar som kommer att vända utvecklingen, även om den kan bidra till att öka viss medvetenhet. För att begränsa den globala uppvärmningen krävs betydligt obekvämare beslut, och snabbare. Både på nationell nivå och EU-nivå.