Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Liberalerna och de gröna i Europa håller stånd mot nationalismen

Artikel 85 av 88
EU-valet i Västernorrland 2019
Visa alla artiklar

Nu är det avgjort. Valet som kallats ödesval, värderingsval, folkomröstning om allt från Brexit till demokratin och klimatet. EU:s medborgare har sagt sitt.

Det finns orosmoment, det gör det. De nationalistiska partierna längst ut på högerflanken har gått framåt. Både Polens Lag och rättvisa och Ungerns Fidesz fick över femtio procent av rösterna i sina länder. Parlamentet som helhet är mer splittrat. Det kommer de närmaste fem åren att vara svårare att skapa majoriteter, fler och intensivare förhandlingar kommer att krävas för att komma till beslut.

Men det finns också hoppfulla tendenser.

Valdeltagandet har ökat, i hela EU. Det är svårt att i dagsläget säga exakt vad det inneburit för valresultatet, men i princip måste det antas vara positivt att medborgarna använder sin demokratiska rättighet och faktiskt bryr sig om besluten som fattas i EU, och inser att det går att påverka.

I utländska medier talas det om Greta-effekten, med hänvisning till Greta Thunbergs mobilisering för klimatet. Sällan har uttrycket "Du blir aldrig profet i din hemstad" varit så passande, eftersom den gröna vågen inte är särskilt stark i Sverige. Men i EU-parlamentet växer de gröna, och det är knappast dåligt.

Ännu en sak som skiljer Sverige från många andra jämförbara länder är att Liberalerna var en hårsmån från att åka ur parlamentet, medan den liberala partigruppen Alde gått starkt framåt i valet. I Sverige ser vi alltså vare sig någon grön eller liberal våg, samtidigt som SD ökar. Dock inte så mycket som förutspått, och så ser det ut i hela Europa.

De högernationalistiska partierna ökar visserligen, men inte alls lika mycket som väntat. Och i flera länder backar de. I Frankrike till exempel blev visserligen Marine Le Pens RN största parti, men de backade jämfört med förra valet till EU-parlamentet. Så ser det också ut i bland annat Spanien, Österrike, Nederländerna och Danmark.

Partierna på yttersta högerflanken har också sedan tidigare svårt att komma överens sinsemellan, då de tycker långt ifrån lika i alla frågor. Det gör att de kanske inte blir så starka som befarat trots mängden mandat i parlamentet. Samtidigt har den yttersta vänsterflanken tappat mandat.

I stället har tyngdpunkten i parlamentet hamnat i mitten, där De gröna, Liberaler, Socialdemokrater och Kristdemokrater kommer att behöva förhandla och kompromissa fram beslut. Det påminner nästan om hur det ser ut i Sverige med januariöverenskommelsen, som tvingat både S, MP, L och C mot mitten. Men kompromisser som ingen är riktigt nöjd med brukar sägas vara bra kompromisser.

Om man bortser från de länder i Östeuropa där nationalismen dominerat ett bra tag ser det faktiskt ut som om den högerextrema vågen börjar ebba ut. Som om nationalismen i de sedan länge demokratiska länderna i Europa nått en kritisk massa av sympatisörer och det är svårt att komma längre.

Det kanske är nu det vänder, den oroväckande utvecklingen där anti-demokratiska krafter tagit för sig allt mer. De yngre väljarna röstade i högre utsträckning för demokrati och klimat, och det bådar faktiskt gott för framtiden.