Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Med en sådan vän behöver mansrörelsen inga fiender

Det går inte att se på en person om han är en våldtäktsman.
Det går inte att se på en person om han är en sådan som skickar "dick pics" till okända kvinnor, eller om han har för vana att dela ut sexistiska kommentarer till kvinnor när ingen annan hör.

Därför är det anmärkningsvärt att det i efterdyningarna av de uthängningar som skett i samband med #metoo-kampanjen är flera personer som går i god för att de uthängda männen skulle vara oskyldiga till det de anklagas för. En man som gått ut hårt på Twitter och hävdar att han känner alla de fem utpekade mediepersonerna (oklart vilka fem han menar) och att endast en av dem är en skitstövel, resten är oskyldiga, är Alexander Bard.

Han hävdar också att kvinnor som hängt ut påstådda förövare är både psykotiska och neurotiska och inte alls trovärdiga, medan han anser att han själv i egenskap av vän till de utpekade minsann vet hur det ligger till.

Men den som våldtar brukar inte berätta det för sina vänner. Den som tafsar på personalfester brukar försöka göra det någorlunda diskret. Dessutom är det ovanligt att kvinnor ljuger om övergrepp, även om det naturligtvis har hänt, och fortfarande händer i sällsynta fall.

De som begår de här handlingarna är inte monster. De behöver inte vara uppenbara "skitstövlar". De kan vara fantastiska människor på så många olika plan, men ändå bete sig som svin i särskilda situationer. Att de inte erkänner förrän de är inträngda i hörn och riskerar att få hela sina liv och karriärer raserade är inte heller konstigt. Att neka och i stället skylla på att den som berättat inte skulle vara vid sina sinnens fulla bruk är en klassisk metod för utpekade att slippa ta konsekvenserna av sina handlingar.

Huruvida de kvinnor som berättar har psykiska problem är egentligen ointressant. Som om en kvinna med psykisk sjukdom inte kan bli utsatt för övergrepp?

Huruvida de kvinnor som berättar har psykiska problem är egentligen ointressant. Som om en kvinna med psykisk sjukdom inte kan bli utsatt för övergrepp? Historiskt har kvinnor som haft fullt legitima orsaker att bryta ihop på grund av systematiska övergrepp eller kränkningar låsts in på mentalsjukhus.

Kvinnor som riskerat att avslöja oegentligheter har pekats ut som hysteriska och därmed avfärdats som trovärdiga vittnen. Det särskilt allvarliga med Bards härjande i sociala medier är att han på senare tid gjort sig till frontfigur för en ny mansrörelse. En rörelse som ska hjälpa män att hitta en plats i den framtid vi redan befinner oss, en tid där män har svårt att hitta en plats och där gamla mansroller inte längre fungerar.

Det är djupt oroväckande att en man med en sådan förlegad och misogyn syn på sexuella övergrepp utses till förebild för män som ska hjälpas åt att hitta en ny mansroll.

Det är bra att män pratar med varandra. Det är bra om män försöker hitta nya roller och förebilder i samtiden. Men dessa nya roller måste utgå från andra saker än gamla förlegade föreställningar om att kvinnor som inte behagar är neurotiska och att män som är sjysta kompisar inte kan vara svin i andra situationer.

LÄS MER: Låt oss sätta ner foten innan dammet har lagt sig

LÄS MER: När samhället sviker krävs civilkurage

Följ Sofia Mirjamsdotter på Twitter.

Följ Sofia Mirjamsdotter på Facebook.