Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Nu är det bråttom att stoppa den globala uppvärmningen

 
Ledare om klimatet
Visa alla artiklar

Det pågående klimatmötet i polska Katowice har mycket att leva upp till, på kort tid. Brådskan kan tyckas symbolisera vad förhandlingarna handlar om – att snabbt, helst igår, minska utsläppen av växthusgaser och därtill ställa om till en hållbar framtid. Det finns ingen tid att dra dessa frågor i långbänk.

Parisavtalet som slöts 2015 ska nu omsättas i praktiken, och det i en tid som över 2000 nya kolkraftverk planeras världen över och utsläppen har ökat två år i rad efter att faktiskt ha stått stilla under ett par år.

Klimatförändringarna har blivit påtagligt märkbara, samtidigt som allt fler forskare varnar för att det kan vara för sent att nå Parisavtalets mål om en maxhöjning av temperaturen med 1,5 grader.

Det är också en tid när president Donald Trump meddelat att USA drar sig ur avtalet, och Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro är en högernationalistisk klimatförnekare som vill skövla regnskog.

Att Donald Trump trilskas behöver inte vara ett stort problem. Formellt är man bunden av avtalet ett par år till, och flera viktiga delstater i USA uppger att de kommer att följa avtalet oavsett.

Ett problem är dock den stora oenigheten i synen på kol, och på plats i Katowice finns en stark kol-lobby, ironiskt nog i en stad där folk vittnar om svårigheter att andas utan att bokstavligen känna kolpartiklarna från stadens främsta energi- och inkomstkälla.

Under dessa omständigheter sitter nu världens länder och förhandlar för att åstadkomma regler för hur Parisavtalet ska uppnås. Förhandlingarna pågår i stort sett dygnet runt och enligt vad som sägs finns verkligen en gemensam vilja att få till stånd en fungerande regelbok som alla länder kan godta.

Med det sagt finns fortfarande stora meningskiljaktigheter och bland utmaningarna finns den att få till stånd ett så jämlikt regelverk som möjligt utifrån olika länders olika ingångsförutsättningar, dels i att hitta en lösning som inte sätter onödiga käppar i hjulet för tillväxt och utveckling på andra områden.

Här strider många olika intressen mot varandra, och det säger sig själv att det är betydligt mer komplicerat att komma överens om hur den globala uppvärmningen ska stoppas än det var att i Paris komma överens om att den måste stoppas inom en bestämd tid. Och då sågs Parisavtalet som en stor framgång.

Det finns inget utrymme för dessa förhandlingar att misslyckas. Ändå är risken stor att de inte når ända fram och att utvecklingen fortsätter i samma riktning som den gjort sedan Parisavtalet – åt fel håll.