Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

SOS alarm i länet missar svarsmålet med 50 procent: "Orimliga mål med dagens villkor"

SOS i Västernorrland ligger bättre till än riksgenomsnittet men uppfyller inte de statliga kravet på en svarstid på i medel åtta sekunder.
– Det är fyrtio år gamla mål som inte är realistiska nu när samhället ser annorlunda ut, säger Lotta Fernström, platschef på SOS alarm i Västernorrland.

Det var för ett par veckor sedan som SOS alarm-chefer gick ut i en debattartikel i DN och larmade om att de inte hinner med. Samtalen ökar i snabb takt och det ser inte ut att avmattas. Man klarar inte målen och budgeten har inte höjts.

I Västernorrland tar det 12,8 sekunder i medel för operatörerna på SOS i länet att svara på lokala samtal till larmnumret 112. Det är över 50 procent längre tid än det statliga kravet på åtta sekunders svarstid i medel. Men problemet är inte unikt här, tvärtom ser det värre ut i riket. Snittsvarstid för alla enheter i Sverige ligger på 14,7 sekunder.

– Målet på åtta sekunder i medel har funnits sedan långt innan jag började här och tidigare kunde vi uppfylla det. Men nu när varenda person har en mobiltelefon och vi kanske får tio samtal från en och samma trafikolycka så är det svårare att uppfylla målen. Det kommer många gånger fler samtal än tidigare, säger Lotta Fernström.

På SOS alarm i Sundsvall jobbar i dagsläget 26 operatörer. I första hand tar man larmsamtal från Västernorrland. Men tar det längre tid än fem sekunder att svara så slussas samtalet vidare till första lediga operatör, oavsett var de sitter i Sverige. Likadant är det med samtal från andra orter, finns det en operatör ledig i Sundsvall och det tar längre tid än fem sekunder för SOS alarm på den orten att svara, så hamnar samtalet i Sundsvall. På det viset har man kapat de värsta topparna enligt Lotta Fernström.

– Det infördes i november. Innan dess kunde det bli toppar när det hände större händelser och många ringde samtidigt. Nu vet man i alla fall att de som ringer in får prata med någon snabbt, säger hon.

Men den nya organisationen har fått kritik. Senast i SR:s program Kaliber. Den vanligaste kritiken är att operatörer som svarar på en annan plats i landet inte har lokalkännedom och att hjälpen därmed dröjer. Men det menar Lotta Fernström inte är ett problem som hon upplever det.

– När det går ut ett larm till räddningstjänst eller ambulans lokalt på orten så kopplar vi in dem i samtalet och de har ju lokalkännedomen, säger hon.

Hon menar att det inte är orsaken till att siffrorna gått upp, snarare en ökning av samtal. Hon tyckerinte heller att man kan jämföra siffrorna före organisationsförändringen med hur det ser ut nu. Det är som att jämföra äpplen och päron.

– Innan var grupperna dimensionerade för att bara klara lokala samtal. Nu är man tillexempel fler i Sundsvall än vad man skulle behöva till lokala samtal. Samtidigt är man färre än vad man skulle behöva tillexempel i Stockholm, säger hon.

Läs också: De står för tryggheten i länet: "Tar tre år att bli kompetent operatör"

Orsaken till att man är fler här är att det är lättare att behålla personal här uppe än tillexempel i Stockholm. Men då tar man också många samtal från andra delar av landet.

30 sekunder är gränsen för vad som kallas för en topp. I avtalet med staten står att inga samtal ska behöva vänta över den gränsen. I dagsläget får åtta procent av de som ringer vänta längre än 30 sekunder i Västernorrland, det är lite bättre än riksgenomsnittet som visar att elva procent får vänta över maxgränsen.

Men är inte varje sekund viktig, hur kan det påverka om det tar 50 procent längre tid för er att svara?

– Det är människoliv det handlar om så det är klart att det är viktigt, i värsta fall kan en människa dö i ett hjärtstopp. Det är därför vi jobbar med att komma till rätta med de här problemen och vi ska rekrytera många nya i hela landet nu, säger hon.

Läs också: Forskare ska hjälpa SOS

SOS alarm har kritiserats för att de är för långsamma och flera landsting har bytt till privata aktörer. Men det är svårt att kunna anställa många fler operatörer när staten inte skjuter till i budgeten enligt Lotta Fernström.

– Vi kommer att anställa fyra till här, men några mer pengar får vi inte för det. Vi får ta det från befintlig budget, säger hon.

Det påverkar personalen som ska ta en allt större samtalsmängd, med samma resurser.

– Det är klart att det påverkar. Vi har god stämning här, men ibland blir det stressigt. Särskilt när det händer flera större händelser samtidigt, säger Henrik Hälldin, gruppchef på SOS i Västernorrland.

Helst skulle han vilja ha mer utbildning och kunna repetera olika moment ibland med personalen.

– Det är viktigt att det finns tid till vidareutbildning. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad, men den tiden finns ofta inte, säger han.

Läs också: Viktiga meddelande till mobiltelefoner kan rädda liv på glesbygden