Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Spännande med en gnagande äkthet

Åsa Larsson:
Till offer åt Molok
Albert Bonniers förlag

Många har väntat på Åsa Larssons nya deckare. Det är tre år, sex månader och 23 dagar sedan den förra romanen: Till dess din vrede upphör. Under tiden har deckarträsket svämmat över. Det bor snart en deckarförfattare i varje svensk buske. Åsa Larsson är tillsammans med en handfull av en annan klass.

Till offer åt Molok är hennes femte bok om kammaråklagaren Rebecka Martinsson. Trakten runt Kiruna är som vanligt scenen. Den karga miljön, härdade och lite ordkarga människor befolkar romanen. Det är både en tuff natur och tuffa människor, men med en inre glöd som midnattssolen. Den kan handla om vänskap, kärlek eller makt, girighet och pengar. Både det ena och det andra kan leda till döden.

En björn äter upp en av bybornas hundar. Björnen skadeskjuts, flyr och förföljs av nervösa och rädda jägare. När besten skjuts skärs magen upp för att se vad den har ätit. I det stinkande innehållet hittas en tumme. Från en människa.

Några månader senare hittas Sol-Britt Uusitalo mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken. Kammaråklagare Rebecka Martinsson råkar vara med, och mordutredningen verkar hamnar rakt i hennes famn. Men hon sidsteppas av strebern och kammaråklagaren Carl von Post som ser fallet som en chans att glänsa. Det ska bli ett snabbt gripande. Men mord är inte någon enkel ekvation. Speciellt inte när Sol-Britts familj verkar har förföljts av döden.

Rebecka Martinsson har lärt sig att hata slumpen. Hon börjar forska i mordet, också för att hon hatar också att bli undanskuffad som en byracka. Hon letar efter ett samband som måste finnas där. Fler kan vara hotade.

Nutid blandas med dåtid. Lärarinnan Elina Pettersson anländer 1914 till Kiruna med en koffert full med böcker. Det råder en ganska hård nybyggarstämning i gruvsamhället. Elina inleder ett förhållande med den belästa och ganska belevade disponent Hjalmar Lundbohm, som styr byggandet av den nya staden. Både i dåtidens och i dagens Kiruna lurar faror i form av maktspel och habegär.

Författaren och juristen Åsa Larsson har hittat en säkerhet i sitt skrivande. Glamourfaktorn och spekulationsvåldet är lika med noll. Hennes språk och dialoger känns lite nonchalant bakåtlutat. Det gör storyn och personerna vardagsslarviga och på så vis verkliga. Det är otäckt. Det gör romanen gnagande nervig och spännande.