Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Spela inte ut biogas och el mot varandra

Allt fler bussbolag satsar på el och elhybrider. Biogasbussarna är på väg att hamna i skuggan, vilket kan få förödande konsekvenser för Sveriges biogasproduktion. Vi måste kunna fokusera på mer än ett fossilfritt alternativ i taget om vi ska nå klimat- och miljömålen. Biogasen är viktig också för hanteringen av organiskt avfall från hushållen, livsmedelsindustrin och jordbruket.

Biogasproduktionen i Sverige ökar (plus 6 procent 2014 jämfört med 2013), och enligt statistik från Energimyndigheten används alltmer biogas i fordon. Men eldriften kan vara på väg att ta över i bussarna:

• Regeringen ger nästa år 50 miljoner kronor till elbussar och sedan 100 miljoner kronor per år till och med 2019. (Motsvarande gäller inte för biogasbussar.)

• Många kommunala och regionala bussbolag har börjat köpa in elbussar – till exempel Umeå, Härnösand, Sollefteå och Göteborg – medan andra satsar på elhybrider – till exempel Uppsala och Sundsvall.

Eldrift är ett utmärkt alternativ till fossila drivmedel om elen produceras förnybart, men vi behöver både el- och biogasfordon (och andra fossilfria alternativ) om vi ska lyckas nå målet att Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030. I stället för att spela ut förnybara intressen mot varandra som i fallet med busstrafiken, bör man tillsammans koncentrera sig på att vinna marknadsandelar från fossila bränslen. Enligt Trafikverket behövs 20 terawattimmar biodrivmedel till vägtrafiken år 2030. Under 2014 användes totalt 8,3 terawattimmar.

I dag används 57 procent av Sveriges biogasproduktion som drivmedel, och de stabilaste kunderna har hittills varit kommunala och regionala bussbolag. Utan biogasbussar minskar avsättningsmöjligheterna för biogas radikalt, och med minskade avsättningsmöjligheter minskar intresset för vidareutveckling, något som är av kritisk betydelse för en ekonomisk bärkraftig biogasproduktion.

Biogas behövs inte bara för att göra fordonsflottan fossilfri, utan också för att ta hand om organiskt avfall, som livsmedelavfall och gödsel. Biogödseln som återstår efter gasproduktionen är ett näringsrikt jordförbättringsmedel som återför växtnäring från samhället till jordbruket. Om det inte längre lönar sig att producera biogas: Hur ska vi då på ett resurseffektivt sätt ta hand om allt hushållsavfall, alla slaktrester, avfallet från livsmedelsbutiker, mejerier och bagerier, växtrester från jordbruket och så vidare?

Vi riktar följande uppmaningar till politiker och beslutsfattare:

• Ge långsiktiga resurser till förnybara drivmedel så att de hinner mogna och inte behöver konkurrera inbördes.

• Stöd samverkan mellan förnybara drivmedel för att maximera synergier och ge förnybara drivmedel konkurrensfördelar, exempelvis elhybriddrift med biogas till förbränningsmotorn.

• Förhindra att policybeslut får effekten att vi går från det ena förnybara alternativet till det andra.

• Fortsätt med upphandlingar som inte är bränsleneutrala. Ingen upphandlande region eller kommun borde behöva tvingas välja alternativ som inte maximerar miljönyttan.

Anders Hartman

Vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Maria Khorsand

Koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Anna Schnürer

Professor och samverkanslektor i bioenergi vid Sveriges lantbruksuniversitet

Åsa Odell

Vice ordförande Lantbrukarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel