Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

46-åringen som åker rakt ner i backen

/

Vid 45 års ålder debuterade Mattias Elofsson i den snabbaste klassen i speedski. I helgen deltar han i världscupsavslutningen i Idre.
– Det är kul att åka, men man är ju så klart lite nervös, säger han.

Annons

Helgens världscupsfinal i Idre blir avslutningen på Sundsvallsbon Mattias Elofssons första säsong i S1-klassen (speed one). Med en tävling kvar ligger han på plats 33 i världscupen med sex poäng. 46-åringen tror inte heller på några större framgångar under helgens tävlingar.

– Jag hoppas och tror att det blir kul och att jag kan åka så fort som möjligt. Men jag tror inte det blir några framskjutna placeringar för mig, säger Mattias Elofsson.

Årets VM-bronsmedaljör i damklassen, Nolbys Lisa Hovland Udén, menar att speedski är en sport som man kan börja med i en senare ålder.

– Speedski är inte drabbad av den klassiska åldersgrejen som finns i andra sporter. Åken är så pass korta så du behöver inte vara ung och tränat i tio år innan du börjar, säger hon.

Mattias Elofsson hade inte tävlat inom någon form av skidåkning innan han började med speedski. 2013 gjorde han sin första säsong i den näst snabbaste klassen, SDH (speed downhill), för att sedan avancera till S1 året efter.

Varför började du med speedski så sent?

– Jag har alltid åkt mycket skidor i mitt liv. Under 90-talet var det mycket friåkning i bland annat alperna. Men jag kände att jag var tvungen att hitta på något när skidåkningen inte riktigt kändes lika kul längre. Att testa på speedski har varit något jag tänkt på länge.

Hur skulle du summera karriären så här långt?

– Det har gått hyfsat. Det har väl inte gått så fort som jag kanske velat. Jag känner att jag kan åka snabbare än vad jag oftast gjort.

Hur känns det att åka i så höga hastigheter?

– Det är kul att åka så fort, men man är ju så klart lite nervös. Jag skulle väl inte säga att jag är rädd, men jag känner viss nervositet när jag åker. Man ska ju försöka att inte vara rädd, nervös eller spänd. Det handlar ju om att vara avslappnad så man kommer ner rätt och på så sätt åka fortare.

Har du något speciellt mål med åkningen?

– Jag har ingen riktig drömgräns jag vill komma över – utan vill bara se hur fort jag kan åka. Än så länge har jag kommit upp runt 170 kilometer i timmen. Jag vill ju så klart åka snabbare än så, men man kan inte göra det överallt. Les Arcs i Frankrike är där de brukar kunna åka snabbast. Får se om jag kan åka där nästa år. Annars handlar det om att åka och ha kul.

Mer läsning

Annons