Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björstedt lessnade på fotbollen

/

För fyra år sedan var hon en av landets hetaste anfallare.
I dag är fotbollen ett avslutat kapitel för Marit Björstedt, 24.
— Jag saknar det faktiskt nästan ingenting, säger Sundsvallstjejen.

Annons
När Björstedt fanns med i Stjärna 2000-serien för sex år sedan var fotbollen allt.
Extra träning med pappa Thomas hemma på tomten i Bosvedjan och lattjande med bollen så fort hon fick chansen.
Redan då var Marit klassad som en jättetalang.
21 landskamper i F17- och F18-landslaget och nyckelspelare i SDFF i division I.
Efter studenten 2000 flyttade hon till Göteborg och allsvenska Landvetter och succén lät inte vänta på sig.
I oktober samma år gjorde han A-landslagsdebut i play off-matchen till EM mot Finland.
I den 78:e minuten hoppade hon in på topp bredvid en viss Hanna Ljungberg med Malin Moström och Malin Andersson som stöttande mittfältare.
Det var rätt maffigt. Jag kommer i håg det väldigt starkt. Bland annat hade jag ett skott som gick till hörna, minns Marit.
Året efter fortsatte Björstedt briljera.
21 mål på 21 matcher i Allsvenskan. Endast Hanna Ljungberg och Victoria Svensson stod för fler fullträffar.
Tidigare i sommar var de Sveriges anfallsduo i EM-slutspelet i England ...
Om jag ibland tänker att jag kunde varit med där? Det har väl hänt, men när jag tänker på all tid jag hade varit tvungen att lägga ner för att eventuellt komma med så suger det musten ur mig.
För Marit Björstedt kommer aldrig spela något mästerskap.
Hösten 2003 gjorde hon sin sista allsvenska match.
22 år gammal valde hon att avsluta elitkarriären.
Visst var det roligt, men det tog för mycket kraft och tid. Jag tyckte inte riktigt att det var värt det, säger Björstedt.
Hon tillägger:
Jag kan tänka i bland att det är konstigt att jag inte saknar fotbollen mer än jag gör, med tanke på hur stor del den var av mitt liv.
Hon talar om att slippa vara bunden av träningar och tider.
Det är så skönt nu att kunna säga till kompisar att de får bestämma när vi ska göra något, för jag har tid när som helst. Förut fick man boka in en träff onsdag om två veckor eller så.
Ditt fotbollsintresse i dag?
Jag gjorde en liten comeback i fjol i Sätila i division II och jag har spelat lite i Korpen. Annars så har jag kvar intresset, även om det inte är lika slaviskt som tidigare.
Jag såg på EM och jag tittade även på för-EM och visst kan jag fortfarande tycka att det är konst i bland. Men jag går sällan och tittar på fotboll.
Vad har fotbollen gett dig?
Det har varit väldigt roligt och jag har fått vara med om mycket, bland annat alla turneringar utomlands med olika landslag.
Sedan har jag träffat människor, som jag har kontakt med än i dag, som jag inte annars skulle ha träffat överhuvudtaget.
Just nu är hon hemma i Sundsvall och sommarjobbar på Telia, för att till hösten resa till bland annat Italien och Asien.
Jag har tagit uppehåll ett år från mina läkarstudier. Det är skönt med ett break och att göra någonting annat, säger Marit.
Sedan har jag 1,5 år kvar i skolan och som det känns just nu är inne på att jag kommer att satsa på kirurgi.
Kommer du komma tillbaka till fotbollen?
Man ska aldrig säga aldrig, men det blir på en låg nivå i så fall.

Mer läsning

Annons