Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En hockeyresa fylld av – fotboll och basket

Det var någonstans i krokarna kring Hörnefors det började plinga.
Jag tuffade tåg i godan ro när mobilen signalerade nyheter från hemmet.
Från Sundsvall. Från GIF och Dragons.
Och jag som var på väg mot Umeå för hockey.
Så kan en hyfsat vanlig onsdag också vara.

Annons

Först kom det besked vi har väntat på ganska länge nu.

Det som innebar att Pa Dibba satt sin signatur på ett nytt kontrakt med GIF.

Väntat och viktigt och bra. Men att det drog ut på tiden oroade en smula. Vi hörde lite rykten från både när och fjärran att GIF-forwarden fått lockrop från både Danmark och långt bort i öst.

Men han blir kvar och Giffarnas anfallsduo är intakt när det drar ihop sig till allsvenskt spel igen.

Ett bra besked, även om det kanske skulle behövas spetsas till ytterligare en smula i offensiven.

Men Eklund och Dibba är ett intressant, flerdimensionellt anfallspar som i sina bästa stunder lär kunna sätta skräck i ett och annat allsvenskt försvar också.

Att Dibba nu tagit klivet in i ett nytt allvar tror jag är bra för honom. Jag hoppas i alla fall att han kommer att tas på ett större allvar nu. Nu när han inte längre är en talang från division III, från Brandbergen. Nu är det mer allvar – och omgivningen kommer att ställa högre krav på Dibba nu när lönen lär ha studsat upp bra många tusenlappar.

En spelare som rimligtvis inte borde vara i närheten av spel i Sundsvall är Shane Edwards,

Vem undrar ni?

Jo, det är monsterförvärvet som Dragons lyckats knyta till sig.

Vi har hört rykten om att en spelare från Clevelands organisation var nära en flytt över Atlanten. Rykten som alltid ska tas med ett antal nypor salt.

Men efter att det börjat plinga fotboll i min mobil vad det dags för basket.

De osannolika ryktena var sanna.

Så här på distans är det förstås svårt att begripa hur bra denne Edwards är, men har han varit med som siste man i gallringen till Cleveland Cavaliers NBA-trupp har han brutala kvaliteter.

"En minst sagt mäktig värvning av @DragonsBasket. Från Cleveland till Sporthallen. Från en jätte till en annan, från LeBron till Hlynur", twittrade jag.

Och det är mäktigt. Att få hit en spelare som precis tränat med världsfenomenale LeBron James. LeBron som jag fick förmånen att se under OS i London för två år sedan. Han var oförglömligt bra.

Hur Sundsvall Dragons lyckats få hit honom är en gåta.

Hur Anders Jansson kunnat finansiera jättevärvningen är obegripligt.

Men snart kommer han, och han kommer att ge Sundsvall Dragons alla möjligheter i världen.

Motståndarlagen kommer att skaka. Dragons kan gå hur långt som helst i vår.

Timrå IK då? Laget jag vände hem till barndomsstaden Umeå för att se.

Efter plattmatchen mot Södertälje hemma i Eon var den första perioden ett massivt fall framåt.

Sedan slutade mötet mot Björklöven precis som det gjorde i Eon Arena i höstas. Med en 3–1-seger för hemmalaget.

Det Timrå presterade var illa, men långt ifrån någon katastrof.

I spel fem mot fem var man faktiskt nog så bra som Björklöven.

Den enorma haken, det svarta molnet, det bottenlöst bedrövliga var det viktiga spelet i numerärt överläge.

Så många möjligheter, så få chanser.

Så många minuter i spel fem mot tre, så uddlös offensiv.

Där har Timrå IK vansinnigt mycket att jobba på.

Mer läsning

Annons