Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En tjurskalle värd all beundran

Vissa dansar fram i livet.
Så där lekande lätt och problemfritt, som om inget hinder i världen är för stort.
Ni vet sådana som bara är bäst, och aldrig blir skadade.

Annons

Som Leo Messi. Ett exempel på en evighetsmaskin värd att beundra.

Och så finns det såna som har det kärvare, såna som är grymma talanger, men ändå är födda med varierad mängd av missflyt. Såna som ändå kämpar vidare, som aldrig ger sig, såna som verkligen är värda att beundra.

Peter Forsberg tvingades till slut ge upp. Efter mer möda och besvär än vad som kan klassas som rimligt.

Anja Pärson flög 60 meter och kraschlandade i Vancouvers OS-störtlopp. Sade något i stil med" det gör ont och någonstans har man en gräns". Ändå klev hon upp och vann ett blåslaget bragdbrons i superkombinationen dagen efter.

Gunde Svan har fullföljt lopp med bruten arm. Och en gång med en inte speciellt smickrande och klädsam diarré – dessutom iklädd en helvit kroppsstrumpa.

Stefan Schwarz slet av hälsenan. Men gick av planen för egen maskin.

Vi har "Hårde Hardy" och Börje Salming.

Och så finns den tjurskalligaste av alla; Sanna Kallur.

Hon gick sönder på riktigt 2008. Och har kämpat sedan dess. 2010 blev det tre lopp. I januari 2015 blev det två.

Många idrottare gnäller och grymtar när ordet försäsongsträning kommer på tal. Sanna Kallur har haft försäsong och rehab i fem år.

Det hon har gått igenom vittnar om en målmedvetenhet och en mental styrka som är osannolik.

Hon har gråtit och bitit ihop.

Jag hade inte tvekat i en sekund om jag varit i hennes skor. Jag hade gett upp direkt. Det finns inte en chans att jag hade gått igenom hennes helvete, för en så oviss framtid.

I dokumentären Häckdjävulen berättar hon om kampen och vägen tillbaka. Missa inte den.

Sanna Kallur bröt ihop – och kom igen.

Nu laddar hon i Florida för VM i Peking.

Och nästa sommar är det OS igen.

I Peking 2008 kraschade hon på semifinalens allra första häck. Satt i tårar och såg loppet och kanske delar av livet försvinna i fjärran.

I Rio 2016 kanske hon får stå på startlinjen igen.

Om jag hoppas att tjurskallen lyckas?

Gissa.

Mer läsning

Annons