Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Den galne skidskyttetysken är tillbaka

Vår krönikör Pamela Andersson rankar de hetaste sportsnackisarna – på sitt unika sätt.

Annons

1. Wolfgang Pichler

Den galne skidskyttetysken är tillbaka i svenskt skidskytte och då blir det rubriker direkt. Pichler har inte ens beträtt svensk jord än, han brukar sköta den största delen av träningen via diverse kanaler från Ruhpolding, men han har redan hunnit bli kritiserad. Den gamle tulltjänstemannen som tränade Magdalena Forsberg till en världsstjärna, och som låg bakom både Anna Carin Zideks och faktiskt till viss del också Björn Ferry och Carl-Johan Bergmans framgångar anklagas för att sno längdtalanger till skidskyttet och nu suras det inom längdleden. Jag fattar ärligt talat inte varför? Är man livegen som skidåkare? Kan man stjäla en person? Kidnappning är en sak, men när en idrottare får ett erbjudande och tar det ser jag inget som kan kopplas ihop med att sno? (I fotbolls- och hockeyvärlden skulle det förresten kallas värvning.) I Pichlers första landslagstrupper ser jag därför med glädje namn som Tiio Söderhielm (Åsarna), Julia Jansson (Sollefteå) och Sara Nordstrand (Hudiksvall) som tagit steget över från en-talang-i-mängden-skidåkare till en-som-det-kommer-att-satsas-på-skidskytt. Jag vet att Pichler väcker en massa känslor åt både det ena och andra hållet och hans metoder och personlighet passar inte alla – men efter den här säsongens enorma skidskyttefiasko är nyheten om att han är tillbaka det bästa som kunde hända. Och vem vet, kanske får vi en ny storstjärna inom sporten igen? Antar att kritiken skulle tystna då.

 

2. Johan Olsson

Veckans bästa nyhet stod min favorit Johan Olsson för. VM i Falun blev inte hans sista stora lopp – skidkungen tog det rätta beslutet och satsar vidare på långlopp, Ski Classic och att vinna Vasaloppet. Visserligen i ett norskt team, Team Santander, men man kan inte få allt.

 

3. Fredrik Svensson

Hans pappa Pelle var dubbel världsmästare i brottning på 70-talet och hans farfar Henry kunde dela ett äpple med bara händerna. Men nu är det Fredrik som är starkast i familjen. Och i världen. 400,5 kg är visserligen inte ett officiellt världsrekord (det kan man bara ta på ett EM eller VM), men de som såg tv-inslaget från SM på SVT för en tid sedan vet att 35-åringen från Sundsvall är oslagbar i bänkpress. Bara att hoppas att formen håller i sig. Nästa vecka går nämligen VM i styrkelyft i just Sundsvall och då ska Fredrik pressa sig till sitt första guld. Det kan bli en stark upplevelse.

 

4. Mästarnas Mästare

Först Anette Norberg och sen Frank Andersson, fantastiska idrottsmän både två, inget ont om dem. Men man kan ju undra varför SVT tog med dem till ett program där allt handlar om ganska tuffa idrottsliga utmaningar när alla vet att de båda genomgått och genomgår svåra sjukdomar? Det har känts ovärdigt på nåt sätt att våra stora idrottshjältar fått stå över vissa grenar som jag gissar att de redan på förhand förstod att de inte skulle klara? Hallå, vi har flera mästare i det här landet. Fråga dem nästa gång.

 

5. De internationella natträvarna

Ett damdreamteam (Nightfoxes International) skulle för första gången utmana herrarna på Tiomilas nattlopp. I laget fanns bland andra Simone Niggli-Luder som tagit hela 23 VM-guld, och jag såg fram emot duellen. Normalt sett känns det lite tröttsamt med de där tjejerna-mot-killarna-duellerna, de fysiska förutsättningarna spelar alltför stor roll, men den här gången kände jag att det kanske fanns en chans att skriva historia. Men icke. En felstämpling diskade damlaget och herrlaget, IFK Göteborg (!), vann. Vem som tog Göteborg först över mållinjen? En norrman… Inget nytt under solen alltså.

 

6. Salem Zahda Aldarcazallie

Jag älskar sagor och historien om den syrianiske flyktingen som tvingades lämna sin familj i det krigsdrabbade Syrien, men som kom till Ljusne i Hälsingland och blev både simtränare i den lokala klubben och fotbollsdomare efter bara några månader är just som en saga. Att se människors kapacitet är grejen, att han inte kan svenska gör ju inget – fotboll är fotboll över hela världen. Nu hoppas jag bara att han får hit sin familj också. Sagor ska sluta lyckliga.

 

7. Giro d’Italia

21 etapper och 348 mil ska proffsen köra. Bah! Själv hänger jag med komikern Måns Möller, tränaren och föreläsare Christer Skog och amatörcyklisterna Björn Gebenius och Håkan Löfström på ett äventyr kust till kust över USA. C2C4Autism heter projektet och här pratar vi om 420 mil på 24 dagar. Av fyra amatörer! DET är vad jag kallar ett giro!

Mer läsning