Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Jag vill ha häng och en skejtpark

/

ST Sportens reporter Andreas Ignell vill se en simbassäng byggas om till en skejtpark och låta sig förföras av en skateboard.

Annons

Jag och Stisse satt och hängde med benen övar kanten på den nedsänkta skejtrampen vid Medborgarplatsen i Stockholm. Vi drack en öl, vi drack en till i väntan på de andra och tittade på skejtarna. Kidsen kastade sig handlöst upp och nerför ramperna, hoppade och flög med brädorna som limmade under deras sneakersfötter.

Någonstans begrep jag att det låg ett oändligt antal timmar och nötande och skubbade knän och ömmande armbågar bakom konsterna.

Samtidigt såg det ju så lätt ut.

Det enkla – var att få låna en bräda.

Killen som lånade ut den förstod ju att han skulle få ett gott skratt.

Det svåra – kom jag aldrig till.

När jag vek brädan över kanten, smet den i väg alldeles själv, själv drattade jag baklänges och landade där jag suttit alldeles nyss.

Men jag gillar fortfarande skejtparker. Skejtarna verkar ha så skönt häng. Även om jag själv blev utskrattad, så ser det ut att var mer tips och goda råd än hånfulla leenden i ramperna.

Och det är sällan man ser en tom skejtpark.

Det är en fröjd att se hur bra det blev vid den efterlängtade skejtparken vid Selångersån.

Det händer grejor i Njrunda också. Dykets Intresseförening i fint samarbete med Klockarbergets BK fixade en innebandysarg, mål och basketkorgar och förvandlade den tidigare så ödsliga tennisplanen till en levande samlingsplats som sällan varit tom i sommar. Så sent som i onsdagskväll var det innebandymatch där.

Nu är det dags att skrota den krånglande poolen. Eller skrota och skrota förvandla den till en skejtpark kort och gott. Med kommunens hjälp och några välvilliga företag borde det inte vara så svårt att ge Njurunda och Dyket en skejtpark. Där kan barn och ungdomar hänga och härja med kickbikes, cyklar och brädor.

Om det dricks en öl eller två bland de äldre är kanske inte heller hela världen.

Det skulle i alla fall vara en plats där de kan ses och bli sedda, av kompisar och blivande bekanta och kanske en och annan förälder.

Jag lovar att hänga där ibland.

Det är rätt kul att titta på kids som kan åka.

Kanske kan jag göra som Anders Löfström i Drakstaden gubbskejtgäng som lärde sig åka på äldre dar, genom sin son.

Då kan du också komma dit.

Det kan ju vara ganska kul att kolla på klantar som mig själv också.

Mer läsning

Annons