Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leva drömmen – det sista jag vill

/

Andreas Lidén vill absolut inte uppleva sina drömmar.

Annons

Det har gått inflation i uppfyllda drömmar de senaste åren.

Våra idrottsstjärnor hinner knappt knyta skorna och de som ställer upp i Idol behöver bara vara i närheten av en slutaudition innan de "lever drömmen”.

För egen del är mina drömmar något jag aldrig vill uppleva.

Martin Luther King satte liksom snurr på snacket. Om drömmar, visioner och förhoppningar. Där och då, i Washington 1963, drömde han om frihet och fred, om jämlikhet och rättvisa.

Nu handlar drömmarna om dollar, om uppmärksamhet. Om glittrig glamour. Om uppnådda mål som inte alltid känns trovärdiga och sanna.

Det är många i idrotts- och musikvärlden som får uppleva sina drömmar. Det de strävat mot och kämpat för i år efter år.

Sedan finns det dem som inte känns lika trovärdiga. Som Linus Klasen som hävdade att det var hans pojkdröm som gått i uppfyllelse när han satte sin signatur på ett mångmiljonkontrakt. I Lugano.

Det finns inte en ung, svensk hockeytalang som på allvar drömt om att spela i Lugano.

Jag tror Klasen drömde om NHL som liten pallervante. Det hade jag också gjort om jag varit en hockeykille, men för mig handlade det mest om naiva fotbollsförhoppningar.

Men inte ens NHL-drömmen gick i någon vidare uppfyllelse för Klasen. Det blev fyra matcher för Nashville Predators – ingen klubb i så många hockeyknoddars fantasier det heller.

Våra små musikaliska underverk, tonåringarna som slår igenom i Idol brukar väldigt snabbt berätta att de ”lever drömmen”. Men att bli offentligt förnedrad av Alexander Bard – kan det vara något att med trånande ögon sträva efter?

Själv ägnar jag mig mest åt fromma förhoppningar och försiktiga fantasier. Drömmarna vill jag helst hålla mig borta från. Och jag skyller allt på kollegan vi kallar Edge.

En morgon vaknade jag med skräck i sinnet. Jag hade drömt att Edge hade slutat med konceptet kläder. Ett märkligt beslut, till och med för att komma från honom.

Men i stället för att springa omkring spritt språngande hade han valt att klä sig i grönsaker. Helst lufsade han omkring invirad i kokt kål. Ett vanvettigt klädval, till och med för att komma från honom.

Jag vaknade vettskrämd och med känslan av att aldrig vilja somna om igen.

Att leva mina drömmar är det sista jag vill.

Mer läsning

Annons