Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På onsdag bokar Sverige VM-biljetten

Annons
Ständigt denne Srna.
Och ständigt denne Mellberg.
När Kroatien satte press på Sverige vid höstmötet på Ullevi i fjol var det just Dario Srna som placerade en frispark direkt i mål och bäddade för gårdagens gruppfinal. Nu slog han till igen. Litet lättare den här gången, då det handlade om en straff.
Om nu straffar är så mycket lättare i stora sammanhang.
Minns Olof Mellberg och mötet med Holland i VM-slutspelet förra sommaren, då den svenske lagkaptenen missade den sista och avgörande elvametaren. Och så var drömmarna om medaljer i det mästerskapet.
I går kväll stod Mellberg åter i fokus, och tyvärr handlar det åter om en för svenska landslaget trist miss.
Trist, men ändå inte ödesdiger, eftersom Holland besegrade Tjeckien och såg till att Sverige trots 10-förlusten här fortfarande har grepp om positionen som näst bästa grupptvåa (efter Englands grupp). Oavgjort mot Island till veckan och det blir definitivt slut på alla räkneekvationer och teoretiska resnonemang.
Klart en standardinsats räcker för att klara den uppgiften, och därmed skulle det bli ett fjärde storinternationellt mästerskapsslutspel i följd under före detta Albygrabben Lars Lagerbäcks ledning. Fantastiskt!
Blir det så och det blir det väl, eftersom endast en jätteseger för Island på onsdag kan förstöra och grumla bilden av en enda jättefest i Tyskland nästa sommar och då har vi förstås överseende med Mellbergs blunder.
Ja, ni som såg matchen på TV måste väl hålla med om att det där vänsterinlägget i 54:e minuten skulle och borde hanterats på ett annorlunda, för att inte säga smidigare sätt...
Okej för att pressen från kroatisk sida var hård just då med bollar som visslade in, ut och över det svenska straffområdet i parti och minut. Och visst var Republica Hrvatska och dess supportrar en precis så jobbig motståndare att möta som vi båda anat och spått på förhand.
Redan 45 minuter före matchstart bildade publiken på den då fortfarande långt ifrån knökfulla Maksimirstadion en ljudkuliss som är svåröverträffad i dessa sammanhang. Och det lättade inte precis ju längre matchen led.
Sanningen är den, att den här gången föll Sveriges på bortaplan så erkänt svårbesegrade manskap rättvist.
Det är aldrig roligt att förlora och det jag tycker känns sämst med den här försluten är att den svenska lagledningen liksom bestämt sig på förhand för att i första hand klara oavgjort. Och så defensivt behöver man inte tänka, även om den store Zlatan är obrukbar.
Som jag ser det är Niclas Alexandersson på bekostnad av Christian Wilhelmsson ett defensivt val. På samma sätt som Mattias Jonson på bekostnad av Marcus Allbäck är ett defensivt val längst där framme.
Alexandersson köper jag, men Jonson? Nej, faktiskt inte med tanke på Allbäcks höst och dokumenterat fina samarbete med Henke Larsson.
Synd var det att Tobias Linderoth tvingades utgå. Han har stabiliserat sig som en av landslagets absolut bästa, precis som Erik Edman på vänsterbacken.
Och så höll jag på att glömma Teddy Lucic. Lika bra och, nästan, bortglömd som vanligt. En kille som äntligen blivit en favorit efter 13 år i landslaget.


Mer läsning

Annons