Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är Sundsvallstjejerna som gör en av Sveriges största tävlingar möjlig

Utan funktionärer – ingen tävling. Det verkar alla jag pratar med vara överens om.
Sporten har träffat två av funktionärerna på Nationaldagstävlingarna – från Sundsvall.

Annons

Celina Kristmansson och Ottilia Lundberg från Sundsvall är funktionärer under Nationaldagstävlingarna i Strömsholm.

Nationaldagstävlingarna i Strömsholm är i full gång.

Totalt startar hundratals ekipage i hoppningen, dressyren och fälttävlan. Tävlingarna, som är en av de största i Sverige med både SM-finaler, SM-kval och internationella tävlingar, kräver stor ideell styrka.

En efter en ser jag dem. Det är som myror i en höstack, alldeles för många för att ens kunna räkna dem. Vart jag än vänder så finns det alltid någon, men oftast några.

Jag befinner mig nere i Strömsholm och bevkar tävlingarna och mitt bland alla människor träffar jag två unga tjejer den ena i blå t-shirt, precis som alla de andra jag sett, med ordet funktionär skrivet i stor vit text på ryggen.

Tjejerna, Celina Kristmansson och Ottilia Lundberg, är från Sundsvall.

Hur hamnar två Sundsvallstjejer som funktionärer på en tävling i Strömsholm?

– Det står på schemat, säger Celina Kristmansson och ler.

Tjejerna studerar på Ridsportsgymnasiet i Strömsholm och har som uppgift att vara med och hjälpa till under Nationaldagstävlingarna.

Men de verkar inte ha någonting emot det. Tvärtom.

Båda verkar rörande överens om att det bara är roligt att hjälpa till.

– Det är kul att veta att man bidrar med någonting, säger Ottilia Lundberg.

Båda två är riktiga hästtjejer. Celina Kristmansson gillar både hoppning och dressyr, medan Ottilia Lundberg är en "riktig dressyrmupp" som hon väljer att kalla det.

I dressyrklasserna finns det flera stora namn. Celina Kristmansson berättar om när hon träffade en av Sveriges bästa dressyrryttare, Patrik Kittel.

– Det är liksom overkligt. Man står där vid insläpp och utsläpp och så kommer Patrik Kittel som jag ser upp till så oerhört mycket och man bara "lycka till", säger hon.

Hon säger att hon skulle vilja prata mer med några av de tävlande.

– Men man kan ju liksom inte bara gå fram och säga "Hej, jag heter Celina". De fokuserar ju och jag sköter mitt, men det är riktigt coolt att se dem tävla och så, säger Celina Kristmansson.

Som funktionärer gör de allt möjligt. De står vid framridningen, på hoppbanan under pågående klasser, sringer med olika protokoll och så vidare.

Jag träffar dem sent på eftermiddagen, i en paus under en av dressyrklasserna. Då har de varit i gång hela dagen.

– Men det känns inte så jobbigt, säger Ottilia Lundberg.

På schemat står det att tjejerna ska hjälpa till på tävlingarna under två dagar, Men Ottilia Lundberg har valt att stanna kvar ytterligare en dag och hjälpa till.

Men trots att de tycker att det är roligt att vara funktionär och få arrangemanget att gå runt, drömmer de båda om att själva få ställa upp i tävlingarna en dag.

Hur länge dröjer det innan vi får se er ställa upp i de här tävlingarna?

– Fem år, svarar Celina Kristmansson snabbt och med stor självsäkerhet i rösten.

Ottilia Lundberg är lite mer försiktig.

– Jag ska ju i och för sid rida redan i år, men i en elevklass så det räknas inte, säger hon och fortsätter:

– Vi får se när det blir att jag tävlar här, men det vore roligt.

Om ni kommer tillbaka om fem år och tävlar, då kommer jag tillbaka och skriver om er, okej?

– Ja, det låter bra, säger Celina Kristmansson och skrattar.

Sen måste de återvända. Tävlingarna ska strax dra i gång igen och som sagt – utan funktionärer, inga tävlingar.

Mer läsning

Annons